Nyhetsarkiv

  • ​Elever hjälper forskare förstå hösten

    Nu tar forskare från bl a SLU hjälp av skolelever i ett landsomfattande massexperiment för att dokumentera höstens utveckling i naturen. Över 5000 elever från Kiruna till Ystad är redan anmälda.

  • Mark och vatten försuras mindre än befarat av grot-uttag i skogen

    Vid avverkningar blir det allt vanligare att även grenar, toppar och barr (”grot”) fraktas bort från hyggena, för att användas som biobränsle. Det finns farhågor om att detta intensiva utnyttjande av skogsråvaran på sikt kommer att leda till försurade marker och vatten, men risken tycks vara mindre än befarat. Det visar en avhandling av Therese Zetterberg från SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet.

  • Hög puls och mjölksyra hos arbetande islandshästar

    Vilken arbetskapacitet har egentligen en islandshäst? Vad är mest belastande, hög hastighet i olika gångarter eller vikten av en tung ryttare? Svar på sådana frågor ges av Guðrún Stefánsdóttir i en ny avhandling från SLU.

  • Kan flerårig spannmål ge tillräckligt höga skördar?

    Fleråriga spannmålsgrödor skulle innebära fördelar för miljön. En flerårig växt producerar dock mindre frö under insåningsåret, eftersom den måste satsa på ett långlivat rotsystem. För att bli konkurrenskraftig som frögröda måste den fleråriga växten därför ha en mycket hög tillväxt under kommande år. Om detta växtförädlardilemma handlar en nyligen publicerad studie ledd av forskare från SLU.

  • FAO:s generaldirektör besöker SLU i Uppsala

    Söndag 30 augusti besöker FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva SLU i Uppsala. I fokus för besöket ligger forskning kring djurhälsa, uthållig animalieproduktion och friska lantbruksdjur med restriktiv användning av antibiotika för att bekämpa antimikrobiell resistens (AMR). AMR är ett strategiskt område på FAO:s agenda.

  • SLU:s förtjänstmedaljer 2015 till Algers, Stenborg Blom och Lindgren

    I samband med årets promotionshögtid den 3 oktober kommer SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser att delas ut. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Bo Algers. Förtjänstmedaljen i guld går till ämnesrådet Catharina Stenborg Blom, medan förtjänstmedaljen i silver går till universitetslektor Gabriella Lindgren.

  • Africa-EU partnership in biobanking

    The rapidly evolving African biobanks are invaluable for biomedical research because the African population has the greatest genomic diversity on the planet and represents an incredible resource of information to advance fundamental understanding of health and disease.

  • Kockar möter forskare på matfestival i Stockholms city

    Lördag 29 augusti samlas mat-, hälso- och miljöintresserade storstadsbor, kockar, forskare och producenter på Matologi – ett event om mat, hälsa och hållbarhet i Norra Latins trädgård mitt i Stockholms city. På Matologi möts forskare från Sveriges lantbruksuniversitet och några av Sveriges mest kända kockar och bagare.

  • Vall och helsäd som biogassubstrat - en utvärdering

    I ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Lunds universitet har en forskargrupp undersökt hur snittlängden vid hackning av vall och helsäd, som biogasgrödor, påverkar metanpotentialen, energiavkastning och produktionskostnad. Resultaten visar att sambandet mellan snittlängd och metanpotential är mer komplext än förväntat och att det inte alltid är lönt att hacka fint – tvärtom

  • Rekordår för lingon i Götaland

    Årets lingonskörd ser ut att bli rekordstor i Götaland. Prognosen från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar på bra tillgång i alla landsdelar utom i Norra Norrland, jämfört med ett normalår.

  • Flower strips most effective in moderately complex agricultural landscapes

    It is in moderately complex landscapes that it is most effective to deploy local conservation management measures to enhance biodiversity, such as flowering border zones. The SLU-researcher Mattias Jonsson has together with colleagues from New Zealand, Australia and USA recently published evidence for this in Journal of Applied Ecology.

  • Kantzoner fungerar bäst i lagom komplexa jordbrukslandskap

    Det är i de medelkomplexa jordbrukslandskapen som det lönar sig bäst att sätta in biodiversitetsfrämjande lokala åtgärder, som t.ex. blommande kantzoner. SLU-forskaren Mattias Jonsson har tillsammans med kollegor från Nya Zeeland, Australien och USA nyligen publicerat sina bevis för detta i Journal of Applied Ecology.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej