Tareq Taylor medverkar med en inspirationsföreläsning om den nordiska maten vid SLU:s Öppet Campus på Ultuna lördagen den 26 september, klockan 10-16. Programmet är fullspäckat med olika aktiviteter i de nya husen där SLU:s institutioner nu huserar.
När ordförande för Afrikanska unionens kommissions Her Excellency Dr. Nkosazana Dlamini-Zuma i dagarna besöker Sverige har hon särskilt önskat att få komma till SLU.
Vid SLU utvärderas proteinrika alternativ till fiskmjöl i foder till odlad fisk. Tre lovande proteinkällor är musselmjöl, bagerijäst och en jästblandning. Upp till 40 procent av proteinbehovet kan täckas av dessa råvaror utan att tillväxten hos odlad röding, regnbåge och abborre försämras. Detta visar Aleksandar Vidakovic i en avhandling från SLU.
Industrier och forskningsanläggningar producerar restvärme som kan tas tillvara i större utsträckning än vad man gjort hittills. Restvärmekonsortiet SSE-C (Swedish Surplus Energy Collaboration) ställde frågan ”Om du fick i stort sett obegränsad tillgång till restvärme, 30-50 oC, till en försumbar kostnad, vad skulle du då använda den till för att göra våra städer trevligare, bättre och mer hållbar
Den 21 september börjar årets hummerfiske och forskare vid SLU:s havsfiskelaboratorium räknar med nya fynd av förvildad amerikansk hummer, framför allt kring Lysekil. Nu ber de hummerfiskare om hjälp med kartläggningen av artens utbredning, och utlovar en belöning för varje inlämnad amerikansk, eller sjuk, hummer.
Under tre år ska det bedrivas ett stort samnordiskt forskningsprojekt för att minska antalet fästingburna infektioner hos både människor och djur. Projektet har beviljats drygt 40 miljoner kronor från EU.
Konferens och prisutdelning i innovationstävling
Restvärme är värme från industriella processer som kan tas tillvara på olika sätt. Istället för att kylas bort kan restvärmen till exempel tas om hand i ett fjärrvärmenät, värma cykelvägar så att de blir isfria om vintern eller användas i en fiskodling. På konferensen om innovativ användning av restvärme möts akademi, energibolag, livsmedelsprodu
Nu tar forskare från bl a SLU hjälp av skolelever i ett landsomfattande massexperiment för att dokumentera höstens utveckling i naturen. Över 5000 elever från Kiruna till Ystad är redan anmälda.
Vid avverkningar blir det allt vanligare att även grenar, toppar och barr (”grot”) fraktas bort från hyggena, för att användas som biobränsle. Det finns farhågor om att detta intensiva utnyttjande av skogsråvaran på sikt kommer att leda till försurade marker och vatten, men risken tycks vara mindre än befarat. Det visar en avhandling av Therese Zetterberg från SLU och IVL Svenska Miljöinstitutet.
Vilken arbetskapacitet har egentligen en islandshäst? Vad är mest belastande, hög hastighet i olika gångarter eller vikten av en tung ryttare? Svar på sådana frågor ges av Guðrún Stefánsdóttir i en ny avhandling från SLU.
Fleråriga spannmålsgrödor skulle innebära fördelar för miljön. En flerårig växt producerar dock mindre frö under insåningsåret, eftersom den måste satsa på ett långlivat rotsystem. För att bli konkurrenskraftig som frögröda måste den fleråriga växten därför ha en mycket hög tillväxt under kommande år. Om detta växtförädlardilemma handlar en nyligen publicerad studie ledd av forskare från SLU.
Söndag 30 augusti besöker FAO:s generaldirektör José Graziano da Silva SLU i Uppsala. I fokus för besöket ligger forskning kring djurhälsa, uthållig animalieproduktion och friska lantbruksdjur med restriktiv användning av antibiotika för att bekämpa antimikrobiell resistens (AMR). AMR är ett strategiskt område på FAO:s agenda.