Att köpa häst kan för många vara deras livs viktigaste affär. Ett hästköp rymmer många drömmar och förhoppningar. Men hur gör man för att hitta rätt häst? Och vilka egenskaper hos hästen är viktiga för olika köpare? Sådana frågor försöker Malin Axel-Nilsson besvara i en ny doktorsavhandling från SLU.
Det finns en utbredd oro för att ett varmare klimat ska leda till mer insektsskador på grödor och skog. Hittills finns förhållandevis lite vetenskapligt stöd för den oron, konstaterar en internationell grupp forskare från bland annat SLU i en nyutkommen bok: ”Climate Change and Insect Pests”. Men det är fortfarande mycket osäkert vad ett ännu varmare klimat kan leda till.
Ett nytt skogsforskningsprojekt vid SLU i Umeå får drygt 39 miljoner kr från Knut och Alice Wallenbergs Stiftelse. En forskargrupp, ledd av professor Torgny Näsholm, hoppas kunna ge en helt ny bild av de nordliga skogarnas kol- och vattencykler. Forskargruppen har identifierat fem olika, men nära sammanlänkade processer, eller brytpunkter som styr skogars produktivitet och vattenförsörjning.
När genetiskt modifierade organismer har påverkat jordbruksekosystem, har det snarare varit frågan om indirekta än direkta effekter. Det har inte varit den förändrade egenskapen i sig som påverkat omgivningen utan GM-grödan har t ex medfört användning av ett specifikt bekämpningsmedel eller ändrad jordbearbetning, som i sin tur gett effekter i miljön, konstaterar forskare från SLU.
Traditionell växtförädling för direkt resistens mot skadegörare leder ofta till snabba anpassningar hos skadeinsekterna. Genom att istället förädla för växtegenskaper som gynnar skadeinsekternas naturliga fiender, ofta andra insekter, kan vi få ett mer varaktigt växtskydd. Men då krävs nytänkande inom växtförädlingen, skriver tre SLU-forskare i tidskriften Trends in Plant Science.
En gen som normalt orsakar cancertillväxt har visat sig ha en helt motsatt roll vid prostatacancer. När genen är aktiv vid prostatacancer stimulerar den nämligen en annan gen som blockerar celldelning hos tumörceller. Resultaten banar väg för betydligt bättre diagnoser och prognoser än de som finns i dag. Bakom upptäckten står en internationell forskargrupp med bl.a. forskare från SLU.
Researchers at SLU and Uppsala University have in an international collaboration with IPB and LIPI in Indonesia identified two independent mutations in the MITF gene underlying white-spotted coat colour in the swamp buffalo. The results can be used to preserve the threatened white-spotted buffalo, which is a culturally and economically important domestic animal.
Forskare vid SLU och Uppsala universitet har genom ett samarbete med Bogor Agricultural University och Indonesian Institute of Sciences i Indonesien identifierat två oberoende mutationer i MITF-genen som förklarar vit pälsfärg hos vattenbuffeln. Resultaten kan användas för att bevara den utrotningshotade vitfläckiga vattenbuffeln som är ett viktigt husdjur både kulturellt och ekonomiskt.
Den fyllda pimpinellrosen ’Valdemarsvik’ och såpnejlikan ’Kvinnsgröta’, med en ovanlig mörkrosa blomfärg, är två av de nya kulturarvsväxterna som presenteras.
Våren 2016 kommer flera nya Grönt kulturarv®-sorter i handeln. Då introduceras den fyllda pimpinellrosen ’Valdemarsvik’, såpnejlikan ’Kvinnsgröta’, med en ovanlig mörkrosa blomfärg, och tre humlesorter med mycket lång odlingstra
Professor Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, har utsetts till hedersdoktor av fakulteten för landskapsarkitektur, trädgårds- och växtproduktionsvetenskap (LTV) vid SLU i Alnarp.
På väg till SLU:s promotionshögtid (2-3/10 på SLU i Uppsala) kommer LTV:s hedersdoktor 2015, professor Charles Francis, University of Nebraska-Lincoln, USA, att bjuda på sin hedersdoktorsförelä
Hydrologiskt anpassade kantzoner vid avverkning, som följer de blötaste delarna, är billigare per hektar än fasta kantzonsbredder där man lämnar en jämn bård av träd utmed vattnen.
Roten förankrar växten i marken och tar upp vatten och näring. Dess utseende varierar både mellan och inom arter och denna diversitet har uppkommit när växterna anpassat sig till olika livsmiljöer. Rotens utveckling styrs därför till stor del av växtens genuppsättning. Forskare från bl a SLU har nu visat att det i många fall är nödvändigt att ta hänsyn till dessa geners komplexa samspel .