SLU kan visa upp långa tidsserier med miljödata- och statistik både på land och i vatten. I senaste numret av tidningen Miljötrender kan du läsa om hur tillbakablickar på naturresurshistorien hjälper forskarna att tolka nuläget och spana framåt. Du kan också läsa om när mätvärden blir miljöproblem, framtidens skog, livsmiljökartering i Kosterhavet, och om vi är på väg in i ett sjätte massutdöende.
EU vill även efter klimatmötet i Paris ha en ledande roll i bekämpningen av växthusgasutsläppen. Hittills har dock EU:s åtgärder för att nå klimatmålen varit alltför ensidiga, och avsikten bör vara att inkludera fler billiga åtgärder, såsom kolinlagring i skog, i den egna klimatpolitiken. Så uppnås maximal klimatnytta till lägst kostnad, enligt en avhandling från SLU av Miriam Münnich Vass.
Sida finansierar ett internationellt forskningsprogram kring livsmedelsförsörjning med 60 miljoner kronor under fyra år. Bakom programmet star forskare från Sveriges lantbruksuniversitet, Göteborgs och Lunds universitet samt Stockholm Environment Institute.
Hur kan vi kommunicera djurvälfärd och hur bygger vi nätverk mellan våra nordiska länder? Det ska ett internationellt seminarium belysa då Nordens experter inom djurvälfärd kommer till SLU i Uppsala den 24 november.
Karin Holm Forsström blir ny chef för hästkliniken på Universitetsdjursjukhuset vid SLU i Uppsala. Karin blev färdig veterinär 1985 och har utöver att arbeta som kliniskt verksam veterinär även en bakgrund som forskare och lärare på SLU.
Frukt och grönt står för merparten av matsvinnet i butiker, och nära hälften av den klimatpåverkan som svinnet innebär. Köttsvinnet är betydligt mindre volymmässigt, men det är ändå viktigt ur klimatsynpunkt. Ett bra sätt att minska köttsvinnet är att ha kallare köttdiskar, vilket förlänger hållbarheten. Detta är några av resultaten i en avhandling av Mattias Eriksson från SLU.
Sex nyfikna mjölkraskalvar på naturbete på Jordtorpsåsen, Öland. Foto: SLU Bildbank
Mjölkproducenterna i Sverige är hårt drabbade av den globala kris som finns inom mjölkproduktionen. Men det finns en tid bortom denna kris.
Hur kommer mjölkproduktionen då bedrivas? Hur skall företagande och rådgivning i mjölkproduktionen se ut framtiden? Hur kan tekniska hjälpmedel hjälpa mjölkproducent
När bävrar bygger dammar kan det bildas ökade mängder giftigt metylkvicksilver i översvämmad mark, och halterna av ämnet stiger sedan i vattnet nedströms om dammen. Dessbättre tycks detta vara ett övergående problem, som bara uppkommer på platser där det inte har funnits bäverrevir i modern tid. Det visar en nyligen publicerad SLU-studie.
I dag ser vi hur åtskilliga lantbrukare lägger ner på grund av dåliga villkor, men vilka möjligheter finns det att vända trenden? Hur ser framtidens lantbruk ut i Västra Götaland? Vad säger forskare, rådgivare, myndigheter, och lantbrukarna själva? Det får vi veta den 12:e november på en konferens i konserthuset i Vara.
Mer varierade växtföljder och skyddszoner ger ett rikare fågelliv i odlingslandskapet, särskilt i slättbygderna. De s.k. förgröningsstöden i EU:s jordbrukspolitik missar delvis denna chans, genom att ställa för låga krav. Det visar Jonas Josefsson från SLU i en avhandling som också visar möjligheten att främja naturvård genom deltagardrivna naturvårdsprojekt som aktivt engagerar lantbrukare.
Styrelsen för Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har beslutat att utse professor Karin Holmgren till ny prorektor vid SLU.
Nya skadegörare, förändrat klimat, resistensproblematik och ett EU-direktiv om integrerat växtskydd – det är bakgrunden till en nationell växtskyddskonferens i Uppsala 10–11 november. Där samlas forskare, intresseorganisationer, myndigheter, företag och andra för att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell forskning och diskutera lösningar för svenskt jord-, skogs- och trädgårdsbruk.