Marklevande rovdjur, såsom jordlöpare och spindlar, bidrar till att hålla efter skadeinsekter i jordbruket. Och ju fler arter det finns av sådana naturliga fiender i fälten, desto stabilare blir ekosystemets naturliga kontroll av skadegörare under växtsäsongen. Den slutsatsen drar Eve Roubinet i en avhandling från SLU. Rovdjurens dieter bestämdes genom analyser av maginnehållet med DNA-teknik.
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika arter och olika delar av landet påverkas dock på olika sätt. Nu uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att gå ut under Valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa. I år är Vårkollen utökad med en dag för att skolklasser ska kunna medverka.
Åtgärder som gynnar rovfiskar, till exempel torsk, gädda och abborre, kan bidra till att motverka övergödningsproblem i kustområden. Det framgår av en ny studie, ledd av forskare från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), som nu publiceras i den vetenskapliga tidskriften Journal of Applied Ecology.
Artdatabankens Naturvårdspris 2016 tilldelas Rolf Löfgren vid en ceremoni på SLU i Uppsala den 20 april. Han har gjort en enastående insats för skyddet av svensk natur och skapandet av svenska nationalparker.
Vid SLU installeras i år åtta nya professorer. Fredag den 15 april föreläser fyra av dessa på Loftet på Ultuna utanför Uppsala, vilket även kan följas på webben. De övriga fyra installeras i Umeå den 13 maj.
De senaste fem åren har vårtecknen i genomsnitt kommit nästan två veckor tidigare än vad som var normalt för 100 år sedan. Lövsprickningen har skett en och en halv vecka tidigare medan träden fått höstlöv en knapp vecka tidigare. Detta visar data som samlats in av ett nätverk av frivilliga och professionella observatörer under ledning av Sveriges lantbruksuniversitet.
Dagens skogsskötselsystem har utvecklats som svar på historiska förhållanden och är ofta knutna till ett nationellt eller regionalt sammanhang. Är de verkligen lämpade att möta det 21:a århundradets utmaningar? Det tror inte forskarna inom det nya EU-projektet Alterfor, som har kick-off i Alnarp 6–8 april.
Forskare från SLU och Skogforsk har gått igenom ett antal stora internationella kunskapssammanställningar om naturhänsyn i skogsbruket. De visar att sådan hänsyn är vanlig även i andra delar av Europa, i Nordamerika och i Australien. Den generella bilden är att naturhänsyn ofta har en god effekt på den biologiska mångfalden.
En satsning på kommundoktorander är en del av forskningsprojektet "När kommunerna sätter forskningsagendan" som omfattar sex skånska kommuner – Malmö, Staffanstorp, Lomma, Östra Göinge, Hässleholm och Kristianstad – samt tre högskolor och universitet från regionen – Lunds universitet, Malmö högskola och SLU Alnarp.
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika arter och olika delar av landet påverkas dock på olika sätt. Nu vill forskare veta hur långt våren kommit hos dig. Allmänheten uppmanas att gå ut under valborgshelgen (29 april – 1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa på www.vårkollen.se.
Kan en eldriven traktor kopplad till nätet via en kabel ersätta dagens dieseldrivna maskiner? Energimyndigheten har beviljat medel till projektet Kabeldriven eltraktor, för att under två år utveckla just en sådan. Projektet leds av Sveriges lantbruksuniversitet.
Billiga former av naturhänsyn vid avverkning är ofta kostnadseffektiva. Att spara levande lövträd, döda träd och lågor kostar t.ex. lite, men kan bidra mycket till biologisk mångfald. En åtgärd som är dyr men ändå kostnadseffektiv är att spara nyckelbiotoper. Det visar den forskning som har gjorts om vad man får för pengarna vid olika typer av naturhänsyn.
