Under de senaste tjugo åren har hälsotillståndet hos torsken i Östersjön försämrats. En ny studie visar att torskens dåliga kondition har två huvudsakliga orsaker: sämre tillgång på skarpsill och en allt mer utbredd syrebrist.
I de flesta europeiska länder finns nu permanenta, reproducerande populationer av antingen varg, lodjur eller brunbjörn. En spridd uppfattning är att återkomsten av stora rovdjur är räddningen för biologisk mångfald, men den uppfattningen är inte baserad på återkomst till landskap som i hög grad påverkats av människor.
Växter känner av kemiska signaler från sina grannar och kan på så sätt förbereda sig på framtida konkurrens om ljus, vatten och näring redan innan den äger rum. Det är en viktig överlevnadsstrategi för växter som inte kan flytta på sig för att hitta bättre villkor någon annanstans. Nu har kunskapen på detta område sammanställts och en stor del av forskningen bakom detta har utförts på SLU.
En mängd aktörer försöker idag identifiera, systematisera och värdera ekosystemtjänster, de produkter och tjänster från naturen som bidrar till vårt välbefinnande. En viktig fråga är hur väl begreppet kan fungera i arbetet med biologisk mångfald – är teorin i fas med praktiken? Om detta handlar Mångfaldskonferensen 2016, som arrangeras av CBM och Naturvårdsverket den 27 oktober vid SLU i Uppsala.
Övergivna katter i katthem hålls ofta i grupp, vilket kan fungera relativt bra. För en del av djuren är miljön dock stressande, och deras beteende kan göra att de får vänta längre på adoption. Det visar Elin Hirsch i en doktorsavhandling från SLU.
Ökad upplagring av kol i skogsmark är troligen inte en lika effektiv klimatåtgärd som dagens klimatforskning förutsätter. I ett varmare klimat kan skogsmarkens mikrober nämligen inte utnyttja kolet lika effektivt, och då blir utsläppen av växthusgaser större. Detta visar Tobias Bölscher i en avhandling från SLU.
Hur blir lantbruket en tillgång i klimatarbetet och vilka är drivkrafterna? Klimatsmart lantbruk och livsmedelsproduktion är temat för en konferens som arrangeras i Stockholm den 26 oktober av SLU:s forskningsplattform Framtidens lantbruk.
Den näst intill utrotades på 1800-talet men efter olika bevarandeåtgärder har bävern återerövrat ett flertal europeiska länder och artstammen har ökat kraftigt. Men dess dammbyggen har också lett till konflikter och krav på åtgärder. Detta är utgångspunkten för en internationell workshop i Uppsala torsdag den 20 oktober, med deltagande av flera internationella experter.
Stefano Mancuso, professor i växtneurologi vid universitetet i Florens besöker SLU i Uppsala 27 oktober. Han har nyligen gett ut boken Brilliant green – the Surprising History and Science of Plant Intelligence och är växternas starkaste förespråkare sedan Darwin. I sitt populära TED-talk visar han hur växter kan kommunicera, försvara sig och processa komplicerad information.
En forskargrupp vid SLU har i samarbete med Lyckeby tagit fram en potatis med förändrad stärkelsekvalitet. Stärkelse är vanligen en blandning av två olika komponenter, amylos och amylopektin. Den nyutvecklade potatisen bildar enbart amylopektin, som har betydligt bättre lagringsegenskaper. Forskarna har stängt av den gen som ansvarar för bildandet av amylos med hjälp av metoden CRISPR-Cas9.
En app för att hitta enskilda djur i stora besättningar, och fluglarver som högvärdigt proteintillskott för höns – det är två exempel på forskningsnyheter som SLU visar upp på Elmia lantbruk i Jönköping 19–21 oktober. Välkommen till monter B03:83.
Det står nu klart att älgens hjärnhinnemask är spridd över hela Sverige och förekomsten förväntas öka ytterligare i takt med klimatförändringarna. Parasitens utbredning har hittills varit okänd, men forskare från SLU har i en nyligen publicerad studie kunnat kartlägga både spridning och inverkan på de smittade djuren.
