En nyutkommen bok presenterar de enskilda humleklonernas biologi, kemi och historia. Humle, den klassiska smaksättaren och bevararen i t ex öl, har fått en renässans inte minst tack vare ett ökat intresse för hembryggning av öl och förekomsten av mikrobryggerier.
Nästan åtta gånger så mycket hälsosam oljesyra i fröoljan – det blev resultatet när forskare från SLU minskade nivåerna av två enzymer i oljeväxten fältkrassing. Det är ett stort framsteg i domesticeringen av den här vilda växten, som är rik på frön och tål kalla vintrar. Målet är att den ska bli en ny oljegröda som går att odla i norr.
Måndag den 7 november invigs den nya Biotronen vid SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) i Alnarp.
Forskare från hela världen har vänt sig till SLU i Alnarp för att utföra klimatkontrollerade odlingsexperiment i den biotron som funnits sedan 1979. För att ytterligare spetsa SLU Alnarps avancerade forskningsprofil har universitetet och Akademiska Hus nu satsat på en helt ny anläggning, byggnatione
Institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet gör en satsning på forskning som ska ge bättre underlag för framtidens fiskeförvaltning, och utlyser tre doktorandtjänster samt en post-doc-tjänst. I fokus ligger högaktuella frågor som fritidsfiske och främmande, invasiva arter.
Under de senaste tjugo åren har hälsotillståndet hos torsken i Östersjön försämrats. En ny studie visar att torskens dåliga kondition har två huvudsakliga orsaker: sämre tillgång på skarpsill och en allt mer utbredd syrebrist.
I de flesta europeiska länder finns nu permanenta, reproducerande populationer av antingen varg, lodjur eller brunbjörn. En spridd uppfattning är att återkomsten av stora rovdjur är räddningen för biologisk mångfald, men den uppfattningen är inte baserad på återkomst till landskap som i hög grad påverkats av människor.
Växter känner av kemiska signaler från sina grannar och kan på så sätt förbereda sig på framtida konkurrens om ljus, vatten och näring redan innan den äger rum. Det är en viktig överlevnadsstrategi för växter som inte kan flytta på sig för att hitta bättre villkor någon annanstans. Nu har kunskapen på detta område sammanställts och en stor del av forskningen bakom detta har utförts på SLU.
En mängd aktörer försöker idag identifiera, systematisera och värdera ekosystemtjänster, de produkter och tjänster från naturen som bidrar till vårt välbefinnande. En viktig fråga är hur väl begreppet kan fungera i arbetet med biologisk mångfald – är teorin i fas med praktiken? Om detta handlar Mångfaldskonferensen 2016, som arrangeras av CBM och Naturvårdsverket den 27 oktober vid SLU i Uppsala.
Övergivna katter i katthem hålls ofta i grupp, vilket kan fungera relativt bra. För en del av djuren är miljön dock stressande, och deras beteende kan göra att de får vänta längre på adoption. Det visar Elin Hirsch i en doktorsavhandling från SLU.
Ökad upplagring av kol i skogsmark är troligen inte en lika effektiv klimatåtgärd som dagens klimatforskning förutsätter. I ett varmare klimat kan skogsmarkens mikrober nämligen inte utnyttja kolet lika effektivt, och då blir utsläppen av växthusgaser större. Detta visar Tobias Bölscher i en avhandling från SLU.
Hur blir lantbruket en tillgång i klimatarbetet och vilka är drivkrafterna? Klimatsmart lantbruk och livsmedelsproduktion är temat för en konferens som arrangeras i Stockholm den 26 oktober av SLU:s forskningsplattform Framtidens lantbruk.
Den näst intill utrotades på 1800-talet men efter olika bevarandeåtgärder har bävern återerövrat ett flertal europeiska länder och artstammen har ökat kraftigt. Men dess dammbyggen har också lett till konflikter och krav på åtgärder. Detta är utgångspunkten för en internationell workshop i Uppsala torsdag den 20 oktober, med deltagande av flera internationella experter.