Norra halvklotets dominans inom klimatforskningen och bristen på klimatforskare i syd kan utgöra ett hinder för utveckling och tillämpning av globala överenskommelser och nationella åtgärder. Den slutsatsen dras i en artikel i tidskriften Nature Climate Change, författad av tio ledande klimatforskare i syd tillsammans med forskare från Uppsala universitet och SLU i Sverige och brittiska forskare.
Hur ska överfiske förhindras och hur ska utfiskade fiskbestånd kunna återskapas? Ekosystemansatsen, där alla som berörs av fiskförvaltningen får påverka utformningen av beslut som rör fisket och ekosystemen, kan vara framtidens modell. Här är västkustprojektet 8-fjordar pionjärer i Europa. Det visar en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ljungbergsfonden ger fortsatt stöd till SLU:s satsning på ny teknik för 3D-fjärranalys och spridning av kunskap kring tekniken inom ramen för skogliga och tekniska utbildningar. Ljungbergslaboratoriet på SLU i Umeå etablerades under 2014. Ljungbergslaboratoriet är ett utbildningslaboratorium för 3D-fjärranalys av skog där den senaste tekniken finns vad gäller plattformar och sensorer.
Grön (och blå) kunskap behöver vara självklara delar i beslut och planering. I senaste numret av Miljötrender från SLU får du exempel på smarta it-tjänster, nya verktyg och samarbeten som bidrar till grönare beslutsunderlag.
Sjukdomen brucellos, som kan spridas från djur till människa, är ett hot mot folkhälsan i fattiga länder där småskalig djurhållning flyttar in i snabbt växande städer. Det visar studier i Tadzjikistan som gjorts av Elisabeth Lindahl-Rajala från SLU. Smittan visade sig vara vanlig bland mjölkkor, får och getter i huvudstadens utkanter och kvinnor löper stor risk att smittas.
I Sverige idag talas om nya stadsbildningar runt bland annat Stockholm. Skåne behöver också nya städer för en ung och växande befolkning. Kristianstad har god potential för utveckling och det finns många möjligheter till förbättringar. Kristianstad finns redan på världskartan med Vattenriket, en attraktion som lockar besökare från hela världen.
Studenter på masternivå i Landskapsarkitektprogram
Tranor som under flyttningen övernattar i stora mängder vid våtmarker kan ställa till med stora skador på närliggande åkrar. Nu har Lovisa Nilsson från SLU studerat hur tranorna rör sig och var de väljer att söka föda. I sin avhandling visar hon var och när grödor löper störst risk att skadas och ger förslag på åtgärder som kan minska konflikterna mellan naturvård och jordbruk.
Ett totalt fiskeförbud är en effektiv åtgärd för att snabbt stärka svaga bestånd av till exempel torsk, gös och sik. Fiskarna blir fler och större i fiskefria områden, och antalet rovfiskar ökar vilket är positivt för ekosystemet som helhet. Det här visar en utvärdering av fem fiskefria områden som genomförts av Sveriges lantbruksuniversitet.
SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, har aktivt deltagit i planeringen av det globala forskningsprogrammet Livestock Agrifood Systems, som syftar till att säkra tillgången till mat och bekämpa fattigdom i låginkomstländer. Programmet får stöd med närmare 370 miljoner kronor för det första av sex år.
Ett projekt där fågelskådare och lantbrukare samarbetade gav lantbrukarna en mer positiv inställning till naturvårdsåtgärder och stärkte deras självbild som naturvårdare. Dessutom kände lantbrukarna att de hade större kontroll över de åtgärder som genomfördes på gården för att gynna jordbruksfåglar. Det visar en nyligen publicerad studie från SLU.
Projektet Mentor till Mentor är ett unikt samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och Arbetsförmedlingen i nordvästra Skåne. Genom projektet har nyanlända med högskoleutbildning fått en chans att närma sig företag inom livsmedels-, trädgårds- och lantbrukssektorn. Den 14 december avslutas projektet med möte i Alnarp där deltagarna och projektledningen presenterar resultatet.
I stora delar av Europa präglas senmedeltiden av ödeläggelse, bl.a. till följd av digerdöden. Ödeläggelsens omfattning har varit omtvistad, men nu visar det sig att en del av svaret finns i lantmäterikartor från 1600-talet. I östra Mellansverige var fastighetsbildningen mycket rigid, och många gårdar som ödelades syns flera hundra år senare som egna, obebyggda fastigeter (utjordar) på kartorna.
