Nikotinsyra är ett fettreglerande läkemedel som kan ha stor betydelse för patienter med diabetes typ 2. En ny avhandling från SLU, refererad i tidskriften Journal of Lipid Research, visar på att doseringen är av avgörande betydelse. En kontinuerlig tillförsel gör att effekten försvinner, medan en kraftfullt förbättrad effekt erhålls när nikotinsyra endast tillåts sammanfalla med födointag.
Den 17 januari är det dags för KCF:s första regionala seminarium i företagsledning inom lantbruk och trädgård. Seminarierna handlar om marknad, ekonomistyrning, ledarskap, produktion och strategiutveckling – företagsledningens grundpelare. Deltagarna får även göra en företagsscanning och träffa forskare och framgångsrika företagare inom den gröna sektorn. Först ut är Örebro.
Att kunna tillverka konstgjord spindeltråd har länge varit en dröm för många forskare. Försöken har fram tills nu krävt starka lösningsmedel och resulterat i trådar med begränsad användbarhet, men steg för steg har ett forskarlag från SLU och Karolinska Institutet uppfunnit en fungerande metod. Nu kan de tillverka kilometerlånga trådar som för första gången liknar spindeltråd.
Strategisk företagsledning och beslutsfattande är viktiga områden för lantbruks- och trädgårdsföretagare och vid Sveriges Lantbruksuniversitet pågår intressant forskning om detta. Den 1 februari arrangerar Kompetenscentrum företagsledning vid SLU, i samarbete med Institutionen för ekonomi och KSLA, Kungliga skogs- och lantbruksakademien, ett seminarium på SLU Ultuna om aktuell forskning.
Northern domination of science relevant to climate-change policy and practice globally and lack of research led by Southern researchers in Southern countries may hinder development and implementation of global agreements and nationally-appropriate actions. These are the findings of an article just published in the international journal Nature Climate Change .
Norra halvklotets dominans inom klimatforskningen och bristen på klimatforskare i syd kan utgöra ett hinder för utveckling och tillämpning av globala överenskommelser och nationella åtgärder. Den slutsatsen dras i en artikel i tidskriften Nature Climate Change, författad av tio ledande klimatforskare i syd tillsammans med forskare från Uppsala universitet och SLU i Sverige och brittiska forskare.
Hur ska överfiske förhindras och hur ska utfiskade fiskbestånd kunna återskapas? Ekosystemansatsen, där alla som berörs av fiskförvaltningen får påverka utformningen av beslut som rör fisket och ekosystemen, kan vara framtidens modell. Här är västkustprojektet 8-fjordar pionjärer i Europa. Det visar en studie vid Sveriges lantbruksuniversitet.
Ljungbergsfonden ger fortsatt stöd till SLU:s satsning på ny teknik för 3D-fjärranalys och spridning av kunskap kring tekniken inom ramen för skogliga och tekniska utbildningar. Ljungbergslaboratoriet på SLU i Umeå etablerades under 2014. Ljungbergslaboratoriet är ett utbildningslaboratorium för 3D-fjärranalys av skog där den senaste tekniken finns vad gäller plattformar och sensorer.
Grön (och blå) kunskap behöver vara självklara delar i beslut och planering. I senaste numret av Miljötrender från SLU får du exempel på smarta it-tjänster, nya verktyg och samarbeten som bidrar till grönare beslutsunderlag.
Sjukdomen brucellos, som kan spridas från djur till människa, är ett hot mot folkhälsan i fattiga länder där småskalig djurhållning flyttar in i snabbt växande städer. Det visar studier i Tadzjikistan som gjorts av Elisabeth Lindahl-Rajala från SLU. Smittan visade sig vara vanlig bland mjölkkor, får och getter i huvudstadens utkanter och kvinnor löper stor risk att smittas.
I Sverige idag talas om nya stadsbildningar runt bland annat Stockholm. Skåne behöver också nya städer för en ung och växande befolkning. Kristianstad har god potential för utveckling och det finns många möjligheter till förbättringar. Kristianstad finns redan på världskartan med Vattenriket, en attraktion som lockar besökare från hela världen.
Studenter på masternivå i Landskapsarkitektprogram
Tranor som under flyttningen övernattar i stora mängder vid våtmarker kan ställa till med stora skador på närliggande åkrar. Nu har Lovisa Nilsson från SLU studerat hur tranorna rör sig och var de väljer att söka föda. I sin avhandling visar hon var och när grödor löper störst risk att skadas och ger förslag på åtgärder som kan minska konflikterna mellan naturvård och jordbruk.
