Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Pelletsbränslens klimatnytta har beräknats

    Biobränslen betraktas ofta som koldioxidneutrala i klimatberäkningar, men klimatnyttan kan variera betydligt. Det visar en avhandling från SLU. Att använda pellets från energiskog på svensk åkermark har t.ex. en kylande effekt på jordens temperatur, medan användning av pellets från avverkningsrester har motsatt effekt. Samtidigt är båda dessa bränslen betydligt bättre för klimatet än fossilt kol.

  • Attityder till arbete med juverhälsa ska undersökas

    Juverinflammation (mastit) är en av de vanligaste orsakerna till att svenska mjölkkor behandlas med antibiotika. Nu ska en grupp SLU-forskare ta reda på hur svenska mjölkbönder arbetar för att förebygga mastit i besättningarna. Beslutfattande, attityder och motivation ska undersökas av experter inom psykologi, ekonomi och husdjursvetenskap i det tvärvetenskapliga projektet Ljuva juver.

  • SLU på Tio i topp-rankning

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hamnar på tio i topplistan när organisationen Times Higher Education (THE) rankar världens små universitet. SLU hamnar på en niondeplats totalt, och på en sjätteplats sett till europeiska universitet.

  • Pressinbjudan: Grönska och ljudkvalitet i närmiljön

    Fredag 10 mars, kl 12.40 – 16.40, Alnarpsgården, SLU Alnarp Symposium om ljud- och grönkvaliteters betydelse för stress/välbefinnande och arbetskvalitet. Pågående forskning och metodutveckling för trädgårdsrehabilitering och restorativa kvaliteter på kunskapsintensiva arbetsplatser presenteras. Utredare från miljödepartementet informerar om utredning om införande av ekologisk kompensation

  • New book on famous South African wildlife park

    Centering on South Africa’s Hluhluwe-iMfolozi Park, the book “Conserving Africa´s Mega-Diversity in the Anthropocene” (Cambridge University Press) synthesizes a century of insights from the ecology and conservation management of one of Africa’s oldest protected wildlife areas.

  • Skarvar påverkar både fisk och fiske

    ​De många skarvarnas stora konsumtion av mindre fisk inverkar på populationerna av främst abborrartade fiskar och karpfiskar, enligt Maria Ovegårds doktorsavhandling från SLU. Genom att minska skarvarnas födosök vid områden där fisk ansamlas och växer upp, t.ex. där laxsmolt släpps ut, skulle fiskpopulationerna kunna skyddas, och problemen för fisket minskas, menar hon.

  • Skogliga scenarier gynnar den lokala diskussionen

    När skogslandskapets intressenter, t.ex. skogsägare, renägare och turismnäringen, tillsammans analyserar olika framtidsscenarier kan dialogen underlättas. Jägmästare Julia Carlsson har använt scenarioanalys i sitt doktorsarbete vid SLU och betonar att diskussionerna kring landskapets användning är viktiga för att öka förståelsen för varandras perspektiv, speciellt på den lokala nivån.

  • Pressinbjudan: SLU tar pulsen på hästens inre

    SLU medverkar sedan många år på Eurohorse i samband med hästtävlingar på Gothenburg Horse Show. I år visar och berättar forskare och studenter om hur hästens beteende kan tolkas med hjälp av en pulsmätare. Det som pågår inuti hästen är inte alltid tydligt på utsidan.

  • Kopparkulor minskar miljöpåverkan vid älgjakt

    En betydande mängd giftigt bly från blykulor deponeras i vävnaden hos skjutna älgar, vilket kan påverka både människors hälsa men också asätare som äter slaktrester. Genom att byta till kopparkulor, skulle jägare kunna eliminera en betydande källa till blyexponering hos människor och asätare, visar forskning från bl a Sveriges lantbruksuniversitet.

Visa mer