Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Rapsmjöl kan ersätta sojamjöl i foder till mjölkkor

    Sojamjöl kan med framgång ersättas av rapsmjöl som foder till mjölkkor. Ju större mängd proteintillskott som utfodras, desto lägre blir också den positiva responsen på mjölkavkastningen, den kan till och med bli negativ, visar en färsk avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.

  • Rester av blyammunition drabbar kungsörnar

    Kungsörnar som äter inälvor som lämnas kvar från jakten blir förgiftade om djuren skjutits med blyhaltig ammunition eller om örnarna äter skadeskjutna djur. Splitter från blykulor orsakar förgiftning, vilket försämrar örnarnas flygförmåga. Ett förbud mot blyammunition är troligen enda sättet att rädda örnarna, visar forskning från bl a SLU.

  • Barn och fyrhjulingar - en rapport om riskacceptans och attityder.

    I en studie från Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, AEM, uppmärksammas föräldrars och barns inställningar till hur fyrhjulingar används i arbete och lek. Enligt Trafikverket är cirka 40 procent av de som uppsökt akutsjukvård efter olyckor med fyrhjulingar barn under 15 år. Ungdomar, föräldrar samt återförsäljare av fyrhjulingar har intervjuats.

  • Lägre kortisondos tillräcklig för skadad häst

    Dosen av kortisonpreparatet dexametason kan minskas vid behandling av häst och ändå ge bra effekt på akut inflammation i leder. Det visar veterinär Carl Ekstrand i en avhandling från SLU om hur detta preparat omsätts i kroppen hos hästar.

  • SLU lanserar unik interaktiv markkarta för bättre precision i odlingen

    Tekniken för anpassning av mängden utsäde, gödning, växtskyddsmedel och kalk efter hur förhållandena skiftar i ett fält blir allt bättre. Med GPS i traktorn, satellitbilder och nationella digitala jordartskartor kan många odlingsåtgärder optimeras. Nu lanserar SLU en nyhet som ökar precisionen ytterligare – en interaktiv markkarta som kan kompletteras med gårdens egna lerhaltsanalyser.

  • Stubbar ger klimatsmart energi visar stort forskningsprogram

    Ur klimatsynpunkt är bioenergi från stubbar klart bättre än energi från fossila bränslen, som naturgas och kol. Det visar slutrapporten från ett stort samarbetsprojekt om stubbar. Studien visar också att intensiv stubbskörd påverkar biologisk mångfald negativt, men så länge stubbar bara tas ut på en mindre andel av hyggena är det inget hot ens mot känsliga arter.

  • Svenska Linnésällskapets 100-årsmedalj till insektsforskare med öga för detaljer

    Carl von Linné hade öga för smådetaljer och beskrev många arter för sin tid. Men arbetet är inte färdigt. En av dem som målmedvetet forskar vidare är Mattias Forshage, som nu utses till mottagare av Svenska Linnésällskapets silvermedalj med anledning av Sällskapets hundraårsjubileum. Medaljen delas ut vid Flora- och faunavårdskonferensen i Uppsala den 5 april.

  • Insektspollinering bör ingå i sortprovning av raps

    Insektspollinering kan öka skörden av höstraps och är en viktig faktor att ta hänsyn till vid valet av sorter. Annars finns risk för att sorter som har potential att ge större skörd fasas ut. Det visar Sandra Lindströms doktorsarbete, som är ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet, Lunds universitet och Hushållningssällskapet i Skåne.

  • SLU i världstopp i fyra ämnen

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är bland tio i topp av drygt 26 000 lärosäten över hela världen i fyra ämnen. Rankningen är gjord av Center for World University Rankings (CWUR), en av de största akademiska rankarna av universitet i världen.

  • Krafttag krävs mot invasiva vägkantsväxter

    Invasiva arter som blomsterlupin och jätteloka är främmande och växtkraftiga arter som nu sprids ohämmat, bland annat intill våra vägar. Det saknas ännu bestämmelser om hur de ska bekämpas. Idag den 4 april samlas landets experter på SLU i Uppsala för att diskutera problemet och vad man kan göra åt saken och en nationell svartlista är föreslagen.

  • Vårkollen – hur långt har våren kommit?

    Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Under de senaste fem åren har vårtecknen kommit nästan två veckor tidigare än för hundra år sedan. Men olika arter och olika delar av landet påverkas olika. I Vårkollen vill Svenska botaniska föreningen veta hur långt våren kommit i olika delar av landet.

Visa mer