För hundra år sedan brukade björkarnas lövsprickning starta strax efter valborg i sydligaste Sverige. I år har den redan kommit i gång i delar av Götaland och Svealand. Det visar Vårkollen som genomfördes för tredje året i rad under Valborgshelgen. Över 8 000 observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in.
Parallellt med årliga rapporter om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i dessa områden lagts ned. Om denna trend fortsätter blir det snart omöjligt för oss att ta fram vetenskapliga underlag inför klimatpolitiska beslut. Det skriver SLU-forskaren Hjalmar Laudon och kollegor i andra länder i ett debattinlägg i tidskriften Nature Geoscience.
Kungsbyn djurpark och Centrum för vilt- och fiskforskning (CFW) vid SLU har tecknat samarbetsavtal. Samarbetet innebär bland annat möjlighet till forskning, kunskapsutbyte och kunskapsbaserad information, samt genomförande av projekt- och examensarbeten. Ett gemensamt intresse är de vilda växtätarnas betydelse som mat, jaktvilt och upplevelser samt dess viktiga funktioner i landskapet.
I den nya rapporten "Hantering av Phytophthora i sydsvensk lövskogar" får du lära dig om svampen phytophthora, hur du kan skydda dig från smitta och hur du kan hantera den när den redan drabbat din skog. Något som blir allt viktigare i takt med att ett varmare klimat ökar möjligheterna för flera, och i vissa fall farligare, arter av phytophthora att överleva i de nordiska länderna.
Klimatförändringen har tydligt påverkat vårens ankomst. Olika delar av landet och olika arter påverkas dock på olika sätt. Nu uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att gå ut under Valborgshelgen (29 april–1 maj) och kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.
"Jaktens historia i Sverige" är titeln på en bok som just har lämnat tryckeriet. Redaktörer är professorerna Kjell Danell, Roger Bergström och Leif Mattsson från SLU samt Sverker Sörlin från KTH. Inför lanseringen anordnas ett heldagsseminarium om vilt och jakt i ett historiskt perspektiv med lite framtidsutblickar. Seminariet hålls på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm den 3 maj 2017.
Inför 2017 beslutade EU att minska uttaget av torsk i Östersjön, både för yrkes- och fritidsfisket. Kunskapen om fritidsfiskets omfattning är dock bristfällig i Sverige. Sedan i januari utför Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) därför provtagningar i sydvästra Östersjön för att få bättre koll på antalet aktiva fiskare och mängden fisk som tas upp per person.
SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) tar ledningen i den för lantbruk för global hållbar utveckling så viktiga alliansen Agrinatura. Sverige leder via SLU alliansen under fyra år framöver och Agenda 2030, FN:s globala hållbarhetsmål, kommer att vara ramverk för arbetet
I många delar av världen genomförs skogsrestaureringar och andra naturvårdsåtgärder med syftet att öka den biologiska mångfalden. Vanligast är naturvårdsbränningar samt efterliknande av småskaliga naturliga störningar där döda träd skapas vilka båda gynnar många arter som är beroende av död ved. Men detta kan samtidigt öka risken för utbrott av skogsskadeinsekter, visar forskning från SLU.
Sojamjöl kan med framgång ersättas av rapsmjöl som foder till mjölkkor. Ju större mängd proteintillskott som utfodras, desto lägre blir också den positiva responsen på mjölkavkastningen, den kan till och med bli negativ, visar en färsk avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.
Kungsörnar som äter inälvor som lämnas kvar från jakten blir förgiftade om djuren skjutits med blyhaltig ammunition eller om örnarna äter skadeskjutna djur. Splitter från blykulor orsakar förgiftning, vilket försämrar örnarnas flygförmåga. Ett förbud mot blyammunition är troligen enda sättet att rädda örnarna, visar forskning från bl a SLU.
I en studie från Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, AEM, uppmärksammas föräldrars och barns inställningar till hur fyrhjulingar används i arbete och lek. Enligt Trafikverket är cirka 40 procent av de som uppsökt akutsjukvård efter olyckor med fyrhjulingar barn under 15 år. Ungdomar, föräldrar samt återförsäljare av fyrhjulingar har intervjuats.
