Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Senarelagd avverkning skapar viktiga naturvärden i produktionsskog

    Om delar av den brukade skogen får stå kvar längre innan den avverkas skulle tillgången på lämpliga livsmiljöer öka för många arter, visar forskning utförd inom Future Forests. Detta skulle kunna vara ett bra verktyg för naturvård i skogslandskapet enligt forskarna.

  • Larver av modellera visar att risken att bli uppäten förändras med breddgraden

    En larv löper åtta gånger större risk att bli uppäten vid ekvatorn än norr om polcirkeln. Det visar ett internationellt forskarlag lett av Tomas Roslin från SLU i en ny artikel i tidskriften Science. Forskarna placerade ut konstgjorda larver av modellera längs en nära 12 000 kilometer lång gradient från Arktis i norr till Australien i söder. De viktigaste rovdjuren var myror och andra småkryp.

  • Giftfri odling kan försämra pollineringen av grödor

    Att vissa kemiska bekämpningsmedel är skadliga för pollinatörer har fått stor uppmärksamhet. En ny studie visar att det även finns risker med att odla insektspollinerade grödor utan kemisk bekämpning. Pollinatörer undviker blommor med skadeinsekter som gynnas i frånvaro av bekämpningsmedel, vilket leder till sämre skörd. Utan kemisk bekämpning behövs stora satsningar på andra bekämpningsåtgärder.

  • Hjärta och hjärna reagerar på miljön i omgivningen

    Förtätning av städer eller ökad naturhänsyn i skogsbruket – kan man i förväg ta reda på hur förändringar i miljön kommer att påverka människan? I ett unikt, tillfälligt labb på SLU Alnarp arbetar ett internationellt forskarteam med att samla in mänskliga reaktioner via elektroder och elektriska impulser.

  • Jordens torrområden är inte så trädfattiga som vi har trott

    Många av jordens torrmarker finns i fattiga, svårtillgängliga och dåligt karterade områden. När FAO använde Google Earth för att kartlägga trädförekomsten i torrområden hittades ”ny skog” motsvarande ytan av Amazonas. Bättre kunskaper om träd och skog kan ha stor betydelse för dessa områden, säger Lars Laestadius från SLU, som har medverkat i studien.

  • Kors fruktsamhet kan förbättras med modern avel och ny teknik

    Mjölkprover som automatiskt samlats in och analyserats på halter av könshormonet progesteron har för första gången testats som urvalsfaktor i avel för bättre fruktsamhet hos mjölkkor. Arvbarheten tycks vara högre än i dagens fruktsamhetsmått, enligt en avhandling från SLU. Hormonanalyser, tillsammans med DNA-tester och klassiska mått, ger stora möjligheter att förbättra det framtida avelsurvalet.

  • Pressinbjudan: Öppet [växt]hus på SLU Uppsala 16 maj

    Den 16 maj kl 13-16 hålls öppet hus i fluglarvskomposteringsanläggningen på SLU Ultuna i Uppsala. Forskarna kommer då att visa anläggningen för uppfödning av flugor och larver. Man kommer även att visa hur långt man kommit i uppskalningen av en behandlingsmodul som konstrueras i samarbete med Eskilstuna/Strängnäs för behandling av ett ton avfall per dag.

  • Nystartat forskarföretag har ny teknik för giftfri odling

    Det nystartade bolaget Enlighted Detection AB, med kopplingar till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), utvecklar en teknik där virusangrepp på potatisplantor kan upptäckas med hjälp av infraröd teknik. Bolagets första investerare är SLU Holding AB som hoppas att den nya tekniken kommer revolutionera giftfri odling.

  • Vårkollen har resultat från Valborgshelgen 2017

    För hundra år sedan brukade björkarnas lövsprickning starta strax efter valborg i sydligaste Sverige. I år har den redan kommit i gång i delar av Götaland och Svealand. Det visar Vårkollen som genomfördes för tredje året i rad under Valborgshelgen. Över 8 000 observationer av tussilago, blåsippor, vitsippor, sälg, björkar och hägg rapporterades in.

  • Utan långsiktiga mätningar är vi svarslösa när klimatet förändras

    Parallellt med årliga rapporter om rekordtemperaturer i arktiska områden har en rad mätstationer som följer sötvattensflödena i dessa områden lagts ned. Om denna trend fortsätter blir det snart omöjligt för oss att ta fram vetenskapliga underlag inför klimatpolitiska beslut. Det skriver SLU-forskaren Hjalmar Laudon och kollegor i andra länder i ett debattinlägg i tidskriften Nature Geoscience.

Visa mer