Är du journalist och söker någon som kan svara på frågor om fåglar? På SLU finns många forskare som bedriver forskning om fåglar och som också kan svara på allmänna frågor om fåglars ekologi, beteenden och bevarande av fåglar och deras livsmiljöer.
Proteiner utvunna ur växter används t.ex. i bioplaster eller livsmedel. Sättet att ta fram proteinerna har emellertid stor betydelse för slutresultatet. Det har forskare inom forskningsprogrammet Trees and Crops for the Future (TC4F) vid SLU nyligen kunnat visa i försök med oljekål, Crambe.
En tvådelad trål som skiljer plattfisk från torsk. En kräfttrål som sorterar bort oönskad fisk och småväxta havskräftor. Ett flexibelt sorteringsgaller som gör sillfisket effektivare. Tillsammans med fiskenäringen har sekretariatet för selektivt fiske vid SLU utvecklat ett flertal smarta fiskeredskap. Sekretariatets erfarenheter ska presenteras vid FN:s havskonferens i New York den 5-9 juni.
Det finns en rik vetenskaplig litteratur om rovdjursangrepp på tamdjur, men tydliga kunskapsluckor. Bara ett fåtal studier ger vägledning om vilka förebyggande åtgärder som fungerar i praktiken. En vanlig åtgärd som rovdjursavvisande stängsel saknar t.ex. vetenskapligt stöd. Det framgår i en ny studie av forskare från bl.a. SLU, som förordar ökat samarbete mellan rovdjursförvaltare och forskare.
På Alnarps försöksstation SITES i Lönnstorp utvecklas framtidens odlingssystem, som utvärderas avseende deras hållbarhet och förmåga att leverera ekosystemtjänster, inklusive produktivitet. Många EU-finansierade forskningsprojekt bedrivs här med potential att ha stor inverkan på framtidens odling.
Syftet med SITES är att bidra till långsiktig, fältbaserad ekosystemforskning på världsklassnivå o
Från glesbygdens ensamarbete i skogen till storstadens kontorslandskap - arbetsplatser finns överallt och ser ut på olika vis. FALF, Forum för arbetslivsforskning, arrangerar för tionde gången en nationell arbetslivskonferens, den här gången på SLU Alnarp i Skåne. Konferensen startar i Alnarps rehabträdgård, därefter följer föredrag och ett stort antal sessioner om aktuell arbetslivsforskning.
Björnens betydelse för renskötseln är omtvistad, bland annat för att det har gjorts så få vetenskapliga studier. Nu visar en avhandling från SLU omfattningen av de problem som björnen skapar på kalvningslandet, och att åtminstone en tredjedel av kalvarna kan bli björnföda i vissa områden i skogssamebyar. Vajor som kalvar i skogen verkar också ha begränsad möjlighet att undvika björnarna.
Den svartmunnade smörbulten fortsätter att sprida sig i svenska vatten. Snart kommer den invasiva fiskarten troligen också att etablera sig i Mälaren, vilket bland annat får konsekvenser för fiskens huvudföda: musslor och snäckor. Sveriges lantbruksuniversitet ska nu studera hur den svartmunnade smörbultens etablering påverkar förekomsten av dessa blötdjur.
Om delar av den brukade skogen får stå kvar längre innan den avverkas skulle tillgången på lämpliga livsmiljöer öka för många arter, visar forskning utförd inom Future Forests. Detta skulle kunna vara ett bra verktyg för naturvård i skogslandskapet enligt forskarna.
En larv löper åtta gånger större risk att bli uppäten vid ekvatorn än norr om polcirkeln. Det visar ett internationellt forskarlag lett av Tomas Roslin från SLU i en ny artikel i tidskriften Science. Forskarna placerade ut konstgjorda larver av modellera längs en nära 12 000 kilometer lång gradient från Arktis i norr till Australien i söder. De viktigaste rovdjuren var myror och andra småkryp.
Att vissa kemiska bekämpningsmedel är skadliga för pollinatörer har fått stor uppmärksamhet. En ny studie visar att det även finns risker med att odla insektspollinerade grödor utan kemisk bekämpning. Pollinatörer undviker blommor med skadeinsekter som gynnas i frånvaro av bekämpningsmedel, vilket leder till sämre skörd. Utan kemisk bekämpning behövs stora satsningar på andra bekämpningsåtgärder.
Sveriges skogar blir allt tätare och virkesrikare, och samtidigt minskar markväxtlighetens utbredning. Det visar 2017 års officiella statistik från Riksskogstaxeringen vid SLU, som i år även utökats med nya uppgifter om skogsskador, bärproduktion och kolförråd.
