Det finns en hel del kunskap som stöd både för att mota och möta ett förändrat klimat. I senaste numret av Miljötrender från SLU läser du bl.a om: framtidens Östersjö, skogens klimatnytta, naturliga myrars klimatpåverkan, hur jordbruket möter ökad torka och väta och om näringsfattigare arktiska vatten. Läs också om hur man med konstnärliga metoder kan vidga kunskapen om kommande klimatförändringar
I samband med årets promotionshögtid den 7 oktober kommer SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser att delas ut. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Janken Myrdal. Förtjänstmedaljen i guld går till universitetslektor Cecilia Waldenström, medan förtjänstmedaljen i silver går till biträdande universitetslektor Elin Röös.
Idag trafikeras skogsmark året om på grund av industrins efterfrågan på färsk skogsråvara, och den trafikeras därmed även under blötare perioder när den är känslig för markpackning och spårbildning. Nu har SLU och Skogforsk undersökt efftekterna på marken av terrängtransporter med virke, och visar att markens porvolym och vattenledningsförmåga är markant lägre i hjulspår än i marken intill.
Hur hindrar man en extra lurig svamp från att angripa växten? Går det att avla fram suggor som inte lägger sig på sina kultingar? Hur gör forskarna när de förändrar generna i växter och djur? Och var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart att förändra? Det är några av frågorna som SLU-podden Shaping our food reder ut i intervjuer med forskare. Nu finns de första avsnitten att lyssna på.
SLU har fått i uppdrag av regeringen att bygga ett nytt oceangående undersöknings- och forskningsfartyg. Nu vill vi ha förslag på vad det nya fartyget ska heta.
Den vita älgen i västra Värmland har blivit en viral världssuccé. Nu ska en forskargrupp från SLU ta redan på varför älgarna är vita. Genom att jämföra arvsmassan hos vita och bruna älgar räknar de med att kunna hitta det muterade anlag som ger vit päls.
För några år sedan ledde Claudia Köhlers laboratorium vid SLU en studie som identifierade en gen som gör att frövitan inte utvecklas normalt vid korsningar av växter med olika antal kromosomuppsättningar. Nu presenterar laboratoriet ytterligare detaljer som förklarar den molekylära grunden för detta viktiga hinder för växtförädlare jorden runt.
SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet presenterar en prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, allt från kläckningen fram till fångsten och kräftfatet.
Tonfisk och makrill med för oss exotiska namn som tongol, kawakawa och ostlig liten bonito är av stor betydelse för många utvecklingsländer i Indiska Oceanen. Via Havs- och vattenmyndighetens globala program deltar SLU-expertis i arbetet med att uppskatta fiskbeståndens storlek och ge vetenskapliga råd som kan göra fisket långsiktigt hållbart.
SNS vill ge träteknologin en skjuts! Nätverkande främjar forskning och utveckling - nya, friska pengar att söka!
SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet lanserar två nya webbaserade verktyg för att göra livet lättare för sötvattenskräftor, kräftskivor, för myndigheter som arbetar med kräftfrågor och för kräftfiskare och kräftentusiaster i Sverige och övriga Europa. Kräftor är något av en nationalrätt i Sverige och vi konsumerar årligen runt fem miljoner kilo på kräftskivorna i augusti.
Along the Baltic Sea coast, stocks of large predatory fish have decreased in recent decades. Now, new results from a major ecosystem study show that strong stocks of predatory fish reduce the amount of filamentous algae and favor large aquatic vegetation. The study brings forward the possibility of strengthening stocks of predatory fish to counteract negative effects of eutrophication.
