Svensk kulturväxtdatabas, SKUD, har beslutat att byta ut ett par sedan länge väletablerade växtnamn, som i dag kan uppfattas som stötande. Incitamentet till de nu föreslagna ändringarna kommer från handeln . SKUD föreslår nu att de svenska växtnamnen judekörs och vandrande jude ersätts med de officiella namnen japansk lykta resp skvallerreva.
I takt med att klimatet blir varmare dyker vårtecknen upp tidigare, men hösten verkar vara svårare att förstå. Nu har över 15 000 skolelever anmält sig till att hjälpa forskare från bl a SLU i det landsomfattande massexperimentet Höstförsöket. Målet är att dokumentera höstlövens utveckling för att bättre kunna förutsäga hur klimatförändringen påverkar när hösten börjar och slutar för olika träd.
Idag är traktorn en självklar del i det helt mekaniserade lantbruket, och kanske också själva sinnebilden för det. Men hur gick det egentligen till under den tid då traktorer och motorplogar började säljas i Sverige för omkring ett sekel sedan? Och vad fanns det för skillnader mellan svensktillverkade och importerade maskiner? Om detta berättar Per Thunström i en avhandling från SLU.
Den mexikanska Vaquita-tumlaren är världens mest utrotningshotade val. Forskare uppskattar att det i juni 2017 fanns mindre än 30 individer kvar. Det största hotet mot Vaquitan är att den ofta fångas som bifångst vid nätfiske. I jakten på alternativa fiskemetoder som kan rädda valen tar mexikanska forskare och fiskare nu hjälp av SLU:s experter på redskapsutveckling.
Inom kort drar WWF, SLU Aqua och Sportfiskarna igång ett unikt märkningsprojekt av blåfenad tonfisk på västkusten. Cirka 20 blåfenade tonfiskar ska fångas med spö och märkas med elektroniska sändare under en period av två veckor. Starten sker i helgen 9-10 september i Lysekil.
Bagerijäst som vuxit på restprodukter är ett bra proteinfoder vid odling av regnbåge, och kan ersätta 40 procent av det fiskmjöl som används idag. Vid högre andel kan tillväxten försämras och orsaken tycks delvis vara blodbrist, vilket troligen hänger samman med jästens stora innehåll av DNA och RNA. Det är ett av resultaten i en avhandling av David Huyben från SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet fyller 40 år som universitet och detta firas under några veckor i höst med olika evenemang och aktiviteter, både för allmänhet, studenter och medarbetare. Firandet sker främst på SLU:s största orter: Alnarp, Skara, Umeå och Ultuna, men även SLU Aqua i Drottningholm öppnar sina dörrar. Firandet avslutas högtidligt med doktorspromotionen i Uppsala den 7 oktober.
I höst visas en utställning i Ulls hus, Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala, om stigande havsnivåer – Vattnet kommer! Välkommen att vara med vid invigningen på plan 2, fredag den 8 september kl 14:30. Utställningen visar på landskapsförändringar, förhållningssätt och strategier i förhållande till ett hav som stiger.
Det finns en hel del kunskap som stöd både för att mota och möta ett förändrat klimat. I senaste numret av Miljötrender från SLU läser du bl.a om: framtidens Östersjö, skogens klimatnytta, naturliga myrars klimatpåverkan, hur jordbruket möter ökad torka och väta och om näringsfattigare arktiska vatten. Läs också om hur man med konstnärliga metoder kan vidga kunskapen om kommande klimatförändringar
I samband med årets promotionshögtid den 7 oktober kommer SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser att delas ut. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Janken Myrdal. Förtjänstmedaljen i guld går till universitetslektor Cecilia Waldenström, medan förtjänstmedaljen i silver går till biträdande universitetslektor Elin Röös.
Idag trafikeras skogsmark året om på grund av industrins efterfrågan på färsk skogsråvara, och den trafikeras därmed även under blötare perioder när den är känslig för markpackning och spårbildning. Nu har SLU och Skogforsk undersökt efftekterna på marken av terrängtransporter med virke, och visar att markens porvolym och vattenledningsförmåga är markant lägre i hjulspår än i marken intill.
Hur hindrar man en extra lurig svamp från att angripa växten? Går det att avla fram suggor som inte lägger sig på sina kultingar? Hur gör forskarna när de förändrar generna i växter och djur? Och var går gränsen för vad som är etiskt försvarbart att förändra? Det är några av frågorna som SLU-podden Shaping our food reder ut i intervjuer med forskare. Nu finns de första avsnitten att lyssna på.
