Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna i jordbrukslandskapet utanför Uppsala. De senaste 25 åren har ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att något annat har blivit sämre ur stenskvättans synvinkel. Troligtvis är orsaken matbrist.
Efter 40 års studier av tulkörtsbestånden på Tullgarn och samspelet med de två insekter som lever av dess frön har Christer Solbreck upptäckt ett märkligt mönster. Fram till mitten av 90-talet avgjorde årets väderlek hur stor fröproduktionen blev, men sedan förändrades systemet radikalt. Idag ser vi kraftiga svängningar med toppar och dalar vartannat år, vilket troligen beror på ett ändrat klimat.
Johan Rockström får utmärkelsen Årets SLU-alumn för sitt omfattande engagemang i globala miljö- och hållbarhetsfrågor. Johan Rockström är professor i miljövetenskap och chef för Stockholms Resilienscenter (SRC) vid Stockholms universitet. Han tog mark- växtagronomexamen vid Sveriges lantbruksuniversitet 1991.
SLU har tillsammans med renskötare utvärderat olika metoder att skydda renkalvar mot björn. Varken kalvning i hägn eller områdesinriktad jakt visade sig vara någon universalmetod som fungerar överallt, och insatserna kräver stort engagemang från samebyn. Rapporten föreslår ett flexibelt ersättningssystem baserat på mängden björn i ett område, och där valet av åtgärder görs lokalt.
Hos varmblodstravare som åkt transport i tio mil innan ett simulerat lopp påverkades energiomsättningen i riktning mot mer fettförbränning jämfört med om de inte hade åkt transport innan loppet. Det visar en studie gjord vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Hästar transporteras ofta i samband med tävling men trots det finns inga tidigare studier av hur detta påverkar hästar vid prestation.
SLU Aquas provfiske vid Galtfjärden i Roslagen visar en fortsatt minskning av gös i området. I år fångades färre än en gös per nät, jämfört med runt 5-6 gösar per nät för tio år sedan. Dessutom är gösarna små och långt ifrån könsmogna. En hårdare reglering av fisket skulle sannolikt gynna gösbeståndet och på sikt även fisket.
Att slå fast att en katt lider av artros kan vara svårt för en veterinär, bl.a. för att katter är experter på att maskera symptom på sjukdom. Ett bra hjälpmedel är en tryckmätningsmatta som visar om katten belastar tassarna på ett avvikande sätt när den går, enligt en avhandling från SLU. Underlaget för diagnos och behandling förbättras av ett frågeformulär som visar hur katten beter sig i hemma.
Svartrost har länge setts som en veteodlingens böldpest – en tidigare fruktad skadegörare som har oskadliggjorts och inte längre behöver uppmärksammas. Sommaren 2017 upptäcktes dock ett stort utbrott i Uppland, och svampen befaras nu ha återkommit till Sverige.
Bananflugan är ett av vetenskapens viktigaste modelldjur. Nu visas det för första gången att honorna utsöndrar ett arteget sexualferomon som lockar flygande artfränder på långt håll. Dessutom är människor så känsliga för flugferomonet att en fluga kan förstöra ett glas vin. En framtida praktisk tillämpning är att feromoner kan användas för att bekämpa den närbesläktade och fruktade suzukii-flugan.
Vid en kartläggning av vad som sker i kalvars lungor när de infekteras av RS-virus har en SLU-ledd forskargrupp gjort upptäckter som kan bidra till utveckling av nya typer av behandlingar. Studien är intressant även för humansjukvården, då spädbarn som smittas av ett närbesläktat virus ibland drabbas av svår lunginflammation som kan utvecklas till barnastma.
De modeller som används för att beräkna hur ett varmare klimat förändrar omsättningen av markens kolförråd utgår från att processerna avstannar när marken är frusen. Detta är fel. Mikrobernas förmåga att bryta ned markens kolförråd under vintern är avsevärt större än man tidigare trott. Det visar en ny SLU-ledd studie. Och det har stor betydelse om det är –3 °C i stället för –4 °C i marken.
SLU Aquas provfiske vid Muskö utanför Nynäshamn visar att den invasiva, främmande arten svartmunnad smörbult fortsätter att öka kraftigt. När provfisket avslutades hade fler än 1800 svartmunnade smörbultar fångats totalt i år, vilket är mer än sex gånger så många som vid fjolårets fiske.