Ett material baserat på nanopartiklar av titandioxid har visat sig ha mycket lovande egenskaper vid behandling av brännskadad hud. Särskilt värdefullt är att det tycks minska bildningen av ärrvävnad och missfärgad hud. Bakom materialet står ett internationellt forskarlag som nu planerar fortsatta studier i samarbete med en brännskadeklinik.
Syrsor anses smakliga och har vid en näringsanalys ett mycket högt och intressant näringsvärde för människa. Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men som i princip inte alls äts i andra, däribland Sverige. En ny studie från SLU drar slutsatsen att syrsor kan vara ett bra fodermedel till grisar och troligtvis därför också ett bra livsmedel för människa.
Vid en kalavverkning stryps tillgången på energi för de svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter kommer tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar efter 50 år, enligt en avhandling från SLU. Att spara dungar av träd kan vara ett sätt att bevara delar av svampsamhället i ett område.
Ett svenskt forskningsprojekt lett av professor Ulf Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ett av tio projekt som får mångmiljonbidrag ur EU-programmet JPIAMR, vars syfte är att minska antibiotikaresistens.
Välkommen till nationell konferens vid SLU i Alnarp där kunskap och kompetens om agroforestry från hela världen samlas.
Intresset för agroforestry, odlingssystem där man integrerar perenna växter såsom träd och buskar i odlingar och betesmarker, ökar snabbt. Det finns både traditionella system med lång historia i Sverige, exempelvis skogsbete, naturbetesmarker och fäboddrift, och helt nya innov
På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp blir det extra livat i Alnarpsgården kommande onsdag. Då går det årliga arrangemanget Branschdag Trädgård av stapeln, där studenter och yrkesverksamma inom hortonom- och trädgårdsingenjörsområdet får möjlighet att knyta kontakt med varandra.
Branschdag Trädgård är en näringslivsdag arrangerad av hortonom- och trädgårdsingenjörsstudenter vid SLU Al
För att gynna naturvården rivs konstgjorda dammar i vattendrag runt om i världen, men samtidigt byggs det andra dammar av återinplanterade bävrar. Spelar det då någon roll för miljön vem som har anlagt fördämningarna? Ja, i vissa avseenden, men inte i andra, svarar SLU-forskare som har utvärderat den forskning som har gjorts. Studien har betydelse för bäverförvaltningen i många länder.
Cellerna i bladens ytskikt har oregelbundna former, vilket hjälper dem att låsa fast sig med varandra som pusselbitar för att bilda ett robust yttersta cellager. Vad som gör detta tillväxtmönster möjligt är omtvistat, men nu presenteras en tänkbar förklaring av ett internationellt forskarlag med basen vid SLU i Umeå.
Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna i jordbrukslandskapet utanför Uppsala. De senaste 25 åren har ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att något annat har blivit sämre ur stenskvättans synvinkel. Troligtvis är orsaken matbrist.
Efter 40 års studier av tulkörtsbestånden på Tullgarn och samspelet med de två insekter som lever av dess frön har Christer Solbreck upptäckt ett märkligt mönster. Fram till mitten av 90-talet avgjorde årets väderlek hur stor fröproduktionen blev, men sedan förändrades systemet radikalt. Idag ser vi kraftiga svängningar med toppar och dalar vartannat år, vilket troligen beror på ett ändrat klimat.
Johan Rockström får utmärkelsen Årets SLU-alumn för sitt omfattande engagemang i globala miljö- och hållbarhetsfrågor. Johan Rockström är professor i miljövetenskap och chef för Stockholms Resilienscenter (SRC) vid Stockholms universitet. Han tog mark- växtagronomexamen vid Sveriges lantbruksuniversitet 1991.
SLU har tillsammans med renskötare utvärderat olika metoder att skydda renkalvar mot björn. Varken kalvning i hägn eller områdesinriktad jakt visade sig vara någon universalmetod som fungerar överallt, och insatserna kräver stort engagemang från samebyn. Rapporten föreslår ett flexibelt ersättningssystem baserat på mängden björn i ett område, och där valet av åtgärder görs lokalt.
