I en tid av allvarliga miljöhot kan samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner ge ledtrådar till hur vi kan forma en mer hållbar framtid. Det framväxande forskningsfältet historisk ekologi kombinerar kunskap från olika ämnesområden för att skapa nya perspektiv på historia och samtid och på sambanden mellan natur och människa.
Sverige satsar stort på livsmedelsstrategin. Det gör också SLU i Skara och Hushållningssällskapet, som redan idag samverkar kring kunskap i svenskt lantbruk kopplat till livsmedelsstrategin. Man skapar Kunskapspodden, utvecklar metoder kring satellitteknik och drönare för att digitalisera lantbruket samt metoder för rådgivning.
Ett material baserat på nanopartiklar av titandioxid har visat sig ha mycket lovande egenskaper vid behandling av brännskadad hud. Särskilt värdefullt är att det tycks minska bildningen av ärrvävnad och missfärgad hud. Bakom materialet står ett internationellt forskarlag som nu planerar fortsatta studier i samarbete med en brännskadeklinik.
Syrsor anses smakliga och har vid en näringsanalys ett mycket högt och intressant näringsvärde för människa. Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men som i princip inte alls äts i andra, däribland Sverige. En ny studie från SLU drar slutsatsen att syrsor kan vara ett bra fodermedel till grisar och troligtvis därför också ett bra livsmedel för människa.
Vid en kalavverkning stryps tillgången på energi för de svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter kommer tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar efter 50 år, enligt en avhandling från SLU. Att spara dungar av träd kan vara ett sätt att bevara delar av svampsamhället i ett område.
Ett svenskt forskningsprojekt lett av professor Ulf Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ett av tio projekt som får mångmiljonbidrag ur EU-programmet JPIAMR, vars syfte är att minska antibiotikaresistens.
Välkommen till nationell konferens vid SLU i Alnarp där kunskap och kompetens om agroforestry från hela världen samlas.
Intresset för agroforestry, odlingssystem där man integrerar perenna växter såsom träd och buskar i odlingar och betesmarker, ökar snabbt. Det finns både traditionella system med lång historia i Sverige, exempelvis skogsbete, naturbetesmarker och fäboddrift, och helt nya innov
På Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) i Alnarp blir det extra livat i Alnarpsgården kommande onsdag. Då går det årliga arrangemanget Branschdag Trädgård av stapeln, där studenter och yrkesverksamma inom hortonom- och trädgårdsingenjörsområdet får möjlighet att knyta kontakt med varandra.
Branschdag Trädgård är en näringslivsdag arrangerad av hortonom- och trädgårdsingenjörsstudenter vid SLU Al
För att gynna naturvården rivs konstgjorda dammar i vattendrag runt om i världen, men samtidigt byggs det andra dammar av återinplanterade bävrar. Spelar det då någon roll för miljön vem som har anlagt fördämningarna? Ja, i vissa avseenden, men inte i andra, svarar SLU-forskare som har utvärderat den forskning som har gjorts. Studien har betydelse för bäverförvaltningen i många länder.
Cellerna i bladens ytskikt har oregelbundna former, vilket hjälper dem att låsa fast sig med varandra som pusselbitar för att bilda ett robust yttersta cellager. Vad som gör detta tillväxtmönster möjligt är omtvistat, men nu presenteras en tänkbar förklaring av ett internationellt forskarlag med basen vid SLU i Umeå.
Kurvorna pekar nedåt för stenskvättorna i jordbrukslandskapet utanför Uppsala. De senaste 25 åren har ungarna blivit magrare, färre ungar överlever och antalet häckande par har minskat. Förklaringen verkar inte vara att stenskvättan har problem med att anpassa sig till tidigare vårar. Allt pekar mot att något annat har blivit sämre ur stenskvättans synvinkel. Troligtvis är orsaken matbrist.
Efter 40 års studier av tulkörtsbestånden på Tullgarn och samspelet med de två insekter som lever av dess frön har Christer Solbreck upptäckt ett märkligt mönster. Fram till mitten av 90-talet avgjorde årets väderlek hur stor fröproduktionen blev, men sedan förändrades systemet radikalt. Idag ser vi kraftiga svängningar med toppar och dalar vartannat år, vilket troligen beror på ett ändrat klimat.
