Klimatförändringar och varmare vatten kan drastiskt förändra fiskpopulationers storleksstruktur och dynamik, visar en ny studie. Sådana förändringar kan uppkomma om olika stora individer inom en population påverkas olika av ett varmare klimat, vilket de gör hos många arter. Detta visar hur viktigt det är att ta hänsyn till kroppsstorlek för att förstå hur de kommer att påverkas av varmare vatten
Kvicksilver finns med på WHO:s tio-i-topp-lista över kemikalier som hotar den globala folkhälsan. I mer än hälften av Sveriges insjöar och vattendrag innehåller fisken t.ex. så mycket kvicksilver att den bör undvikas som föda. Till råga på allt har det inte heller gått att se någon lösning på problemet, men ny forskning inger hopp: kvicksilverhotet kan mycket väl vara på väg att blåsa bort.
Nu har tio skolklasser gått till final i tävlingen Gilla naturen. De kommer få vara med och ta fram en utställning om barns tankar om natur som är betydelsefull för dem och naturskydd på Naturhistoriska riksmuseet i Stockholm under 2018. Vinnaren, som meddelas 30 november, kommer dessutom att få resa till en av Sveriges 29 nationalparker.
Crickets are considered tasty, and nutrient analyses show that they have a high and interesting nutritional value for humans. Insects are viewed as food in many countries, while others do not eat them at all – including much of the western world. Insects can be produced with few, and often low-value, resources, which is why the UN has highlighted them as a future food with great potential.
Risken för utbrott av röd tallstekel kan minska med mer död ved i skogen, enligt en ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet). Det beror troligtvis på att den döda veden ger skydd och boplatser till smågnagare som äter kokonger från röd tallstekel. Utbrott förekommer då och då, nu senast i somras då skogar framför allt i södra Sverige drabbades.
I en tid av allvarliga miljöhot kan samverkan mellan olika vetenskapliga discipliner ge ledtrådar till hur vi kan forma en mer hållbar framtid. Det framväxande forskningsfältet historisk ekologi kombinerar kunskap från olika ämnesområden för att skapa nya perspektiv på historia och samtid och på sambanden mellan natur och människa.
Sverige satsar stort på livsmedelsstrategin. Det gör också SLU i Skara och Hushållningssällskapet, som redan idag samverkar kring kunskap i svenskt lantbruk kopplat till livsmedelsstrategin. Man skapar Kunskapspodden, utvecklar metoder kring satellitteknik och drönare för att digitalisera lantbruket samt metoder för rådgivning.
Ett material baserat på nanopartiklar av titandioxid har visat sig ha mycket lovande egenskaper vid behandling av brännskadad hud. Särskilt värdefullt är att det tycks minska bildningen av ärrvävnad och missfärgad hud. Bakom materialet står ett internationellt forskarlag som nu planerar fortsatta studier i samarbete med en brännskadeklinik.
Syrsor anses smakliga och har vid en näringsanalys ett mycket högt och intressant näringsvärde för människa. Insekter är ett livsmedel som är väletablerat i många länder men som i princip inte alls äts i andra, däribland Sverige. En ny studie från SLU drar slutsatsen att syrsor kan vara ett bra fodermedel till grisar och troligtvis därför också ett bra livsmedel för människa.
Vid en kalavverkning stryps tillgången på energi för de svampar som lever i symbios med träd. Vanliga arter kommer tillbaka, men förändringar i svampsamhällenas artsammansättning finns kvar efter 50 år, enligt en avhandling från SLU. Att spara dungar av träd kan vara ett sätt att bevara delar av svampsamhället i ett område.
Ett svenskt forskningsprojekt lett av professor Ulf Magnusson, Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) är ett av tio projekt som får mångmiljonbidrag ur EU-programmet JPIAMR, vars syfte är att minska antibiotikaresistens.
Välkommen till nationell konferens vid SLU i Alnarp där kunskap och kompetens om agroforestry från hela världen samlas.
Intresset för agroforestry, odlingssystem där man integrerar perenna växter såsom träd och buskar i odlingar och betesmarker, ökar snabbt. Det finns både traditionella system med lång historia i Sverige, exempelvis skogsbete, naturbetesmarker och fäboddrift, och helt nya innov
