I klimatdebatten sägs ofta att direktsådd eller minskad jordbearbetning skulle öka kolinlagringen och därmed motverka klimatförändringen. Enligt en studie från SLU och SEI är potentialen dock inte så stor som en del enskilda studier antyder. För att få fram ett mer realistiskt mått bör forskare i framtiden göra noggrannare mätningar och även mäta på ett större djup än vad som oftast sker i dag.
Framtidstro, yrkesstolthet, bra arbetsmiljö, bra boende och god hälsa - nästan 85 procent av de gröna företagarna i nordväst mår finfint, det visar en unik studie från SLU Alnarp. Studien har gjorts av medarbetare på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, AEM, och presenteras på Gröna Näringarnas Dag i Grevieparken i Grevie den 5 februari.
I över 20 år har det pågått ett unikt experiment på 30 delvis ganska olika öar i två sjöar nära Arjeplog. På varje ö finns små rutor där en eller flera växtarter har avlägsnats, och nu har ett forskarlag undersökt hur artförlusterna har påverkat ekosystemen. Den generella bilden är att artförluster tycks minska den samlade förmågan att leverera produkter och tjänster i alla ekosystem.
Ett stort problem för växtförädlare är att frövitan inte utvecklas normalt vid korsningar av växter med olika kromosomtal. Claudia Köhlers labb vid SLU har steg för steg undersökt hur problemet uppkommer, och har nu beskrivit den molekylära grunden för den s.k. triploida spärren. Målet är en metod som gör det lätt att föra över åtråvärda egenskaper från vilda släktingar till moderna grödor.
Sökandet efter effektiva alternativ till kemiska bekämpningsmedel i jordbruket är av stor vikt för den framtida livsmedelsförsörjningen. En ny studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) visar att svampparasiten Clonostachys rosea dödar skadegörande nematoder i jorden, skonar andra, och resulterar i mätbart friskare grödor.
Forskare inom växtförädling har utvecklat en ny potatis som innehåller en annorlunda sorts stärkelse. Nu visar en studie att stärkelsen i den nya potatisen är hälsosammare än vanlig stärkelse.
I centrala Kazakstan dog över 200 000 saiga-antiloper under tre veckor i maj 2015 – mer än 60 procent av hela den globala populationen. Nu har en forskargrupp utrett orsakerna till den plötsliga massdöden inom denna akut hotade art. Den direkta dödsorsaken visade sig vara bakteriell blodförgiftning, men en utlösande faktor tycks ha varit några dagar med ovanligt varmt och fuktigt väder.
Att ta hänsyn till storleken hos både laxen och dess bytesfisk som strömming och skarpsill är viktigt om vi vill förstå vad Östersjölax äter ute till havs samt hur den mår. Det visar en ny studie av forskare från institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet, som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Ecosphere.
Den nordamerikanska vattenpesten är en slingrande vattenväxt som idag är mycket vanlig i Syd- och Mellansverige, och som fortsätter att sprida sig norrut och in i skogslänen. Kristina Tattersdill från SLU förklarar i sin doktorsavhandling varför växten är så framgångsrik och visar hur den förändrar vattenmiljön där den slår rot.
Om svenska lantbrukare skulle importera genmodifierad soja i stället för soja som inte är det, skulle de samlade miljöeffekterna bli större. Skälet är att den billigare GM-sojan skulle kunna ersätta en stor del av de proteinfodergrödor som odlas på svenska åkrar. Däremot orsakar GM-soja i sig inte mer global uppvärmning och nedsmutsning av färskvatten än icke-GM-soja. Det visar en studie från SLU.
Odlingen av genetiskt modifierade grödor har länge varit en omtvistad fråga inom EU. Nu föreslår en grupp experter inom bioteknik och juridik en mekanism som kan ta udden av de politiska låsningarna i godkännandeprocessen. Varje land bör självt få avgöra om en GM-gröda som klarat EU:s riskbedömning också ska få odlas i landet, är budskapet i en debattartikel i tidskriften Nature Biotechnology.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och norska Høgskolen i Innlandet (INN) har fått finansiering till ett projekt med målet att minska gränsbarriärer för skandinavisk viltförvaltning. Det treåriga projektet som går under namnet Grensevilt har fått finansiering av bl a den regionala EU-fonden Interreg Sverige-Norge. Den totala budgeten är närmare 2,5 miljoner euro.
