Webbapplikationen Markdata.se är gratis att använda och fungerar för alla fält från Skåne upp till större delen av Hälsingland. Man kan använda Markdata.se för att se hur lerhalten varierar inom de egna fälten och ta fram tilldelningsfiler för platsspecifik kalkning och varierad utsädesmängd.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisar ett underskott på 72 milj kr för 2017 och ett utgående kapital på 554 milj kr. Underskottet är större än prognosticerat pga att nya anställningar har ökat mer än väntat. Universitetet har en stark ekonomi efter att verksamheten under några år har anpassats för att möta ökade lokalkostnader.
Svensk Travsport satsar 18 miljoner kronor under sex års tid till forskning vid Sveriges lantbruksuniversitet med fokus på travhästens rörelsemekanik. Anslaget innebär att projektet SCIMoveS nu börjar bli möjligt att realisera.
En ny rapport från EPOK, Centrum för ekologisk produktion och konsumtion vid SLU, beskriver vilka växtskyddsmedel som används i ekologisk produktion och vilka risker de har för hälsa och miljö. Förebyggande åtgärder dominerar och användningen av växtskyddsmedel är begränsad. Främst biologiska medel används och ett fåtal kemiska växtskyddsmedel, de flesta med låg risk för hälsa och miljö.
Havs- och vattenmyndigheten, HaV, satsar i år åtta miljoner kronor på projekt för att utveckla ett mer selektivt fiske. Utvecklingsprojekten utförs inom ramen för SLU:s sekretariat för selektivt fiske, som samlar in idéer från fiskenäringen och utvärderar de redskap som tas fram. Sedan 2014 har 34 projekt genomförts. Nu efterlyser sekretariatet nya, innovativa projektförslag från yrkesfisket.
Forskare vid SLU, KI och AHT i Storbritannien har under lång tid arbetat med att utveckla ett vaccin mot hästsjukdomen kvarka. Genom att analysera arvsmassan hos bakterien som orsakar kvarka har forskarna identifierat olika bakterieproteiner vilka skulle kunna vara lämpliga komponenter i ett vaccin. Dessa proteiner har sedan producerats, testats och visat sig ge ett bra skydd mot kvarka.
Fleråriga grödor målas ibland ut som vinnare i ett torrare klimat, men det saknas vetenskapligt underlag för den slutsatsen. Det skriver Giulia Vico från SLU och Nathaniel Brunsell från Kansas University i en artikel om hur fleråriga och ettåriga grödor använder vatten. Fleråriga grödor har visserligen djupare rötter än ettåriga, men de kräver också mer vatten och ger mindre skörd per vattenmängd.
Bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna är åter i produktion efter att ArtDatabanken SLU har fått ökat statligt anslag till Svenska artprojektet. Det ökade anslaget och regeringens nya riktlinjer gör det möjligt för ArtDatabanken att inrikta sin verksamhet på både digital och tryckt kunskapsspridning.
I klimatdebatten sägs ofta att direktsådd eller minskad jordbearbetning skulle öka kolinlagringen och därmed motverka klimatförändringen. Enligt en studie från SLU och SEI är potentialen dock inte så stor som en del enskilda studier antyder. För att få fram ett mer realistiskt mått bör forskare i framtiden göra noggrannare mätningar och även mäta på ett större djup än vad som oftast sker i dag.
Framtidstro, yrkesstolthet, bra arbetsmiljö, bra boende och god hälsa - nästan 85 procent av de gröna företagarna i nordväst mår finfint, det visar en unik studie från SLU Alnarp. Studien har gjorts av medarbetare på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi, AEM, och presenteras på Gröna Näringarnas Dag i Grevieparken i Grevie den 5 februari.
I över 20 år har det pågått ett unikt experiment på 30 delvis ganska olika öar i två sjöar nära Arjeplog. På varje ö finns små rutor där en eller flera växtarter har avlägsnats, och nu har ett forskarlag undersökt hur artförlusterna har påverkat ekosystemen. Den generella bilden är att artförluster tycks minska den samlade förmågan att leverera produkter och tjänster i alla ekosystem.
Ett stort problem för växtförädlare är att frövitan inte utvecklas normalt vid korsningar av växter med olika kromosomtal. Claudia Köhlers labb vid SLU har steg för steg undersökt hur problemet uppkommer, och har nu beskrivit den molekylära grunden för den s.k. triploida spärren. Målet är en metod som gör det lätt att föra över åtråvärda egenskaper från vilda släktingar till moderna grödor.
