Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • SLU och Dataväxt utvecklar framtidens smarta växtodling

    Efter flera lyckade samarbeten inom precisionsodling tar nu SLU och Dataväxt nästa steg för att utveckla framtidens intelligenta jordbruk. En ny Lab-grupp skapas på SLU bestående av forskare och nya doktorander som kommer att forska inom beslutsstödsystem för lantbruket.Tanken är att delar av denna forskning ska resultera i nya digitala verktyg för effektivare precisionsodling.

  • Vårkollen – hur långt har våren kommit hos dig?

    I år kom vårtemperaturerna ovanligt sent till södra Sverige. Sedan har de rusat genom landet och kommit ovanligt tidigt till fjällen. Hur hanterar växterna detta? Under Valborgshelgen (29 april–1 maj) uppmanar Svenska Botaniska Föreningen allmänheten att kolla upp en handfull vårtecken och sedan rapportera in dessa till Vårkollen.

  • Att bevara torvmarker borde vara en viktig åtgärd i klimatarbetet

    Att skydda torvmarker över hela världen från nedbrytning kan vara en relativt billig och effektiv åtgärd för att minska klimatutsläppen. Forskare från SLU och Schweiz har utvärderat vad exploateringen av torvmarker i världen kostar – räknat som utsläpp av växthusgaser, och är förvånade över att torvmossarna internationellt sett får relativt lite uppmärksamhet inom forskning och klimatpolitik.

  • Från biokol till hamburgare

    Sju lantmästarstudenter på SLU Alnarp arbetar med ett unikt pilotprojekt med fokus på biokol. Tillsammans med hamburgerkedjan MAX samt företagen KLS Ugglarps, ECOERA, Skånefrö och gården Skönadal Agri på Österlen, har de skapat ett cirkulärt flöde, från biokol till hamburgare. Fokus ligger på klimatet och biokolets potential att bidra till ett mer hållbart jordbruk med nya affärsmöjligheter.

  • Ny volym av Nationalnyckeln utgiven - Havsborstmaskar

    Den 18:e volymen av bokverket Nationalnyckeln till Sveriges flora och fauna finns nu ute. Den nya volymen tar upp Havsborstmaskar som tillhör djurgruppen Ringmaskar. Havsborstmaskar är till största delen vattenlevande och utgör en viktig organismgrupp inom marin miljöövervakning.

  • Nordisk samarbetsgrupp efterlyser gemensam förvaltning av skarv

    Skarvarna i Östersjön blir allt fler. I Sverige, Finland och Danmark äter fåglarna nu så mycket fisk att det i vissa områden sannolikt påverkar fiskbestånden negativt och leder till minskade fångster för fisket. Nyligen möttes nordiska forskare för att diskutera vad som krävs för att förbättra förvaltningen och skydda fisken och fisket.

  • Hur mäter vi åars och bäckars ekologiska hälsa?

    I bäckar och åar finns ekosystem som vi har stor nytta av, med näringsvävar som bland annat renar vattnet och levererar fisk. Amélie Truchy har i sitt doktorsarbete undersökt hur livet i sådana vattendrag störs av jord- och skogsbruk och av kraftverksdammar, och vilken miljöövervakning som krävs för att vi ska upptäcka om något håller på att gå snett.

  • Svensk julgransodling kan utvecklas mycket mer

    Odlingen av julgranar kan utvecklas mycket mer. Det framhåller Martin Pettersson, SLU som skrivit landets första doktorsavhandling om julgransproduktion. I avhandlingen jämförs Sveriges småskaliga produktion med den amerikanska delstaten North Carolinas storskaliga. Där finns en mängd kunskap som handböcker, faktablad, manualer, artiklar och webbplatser om julgransproduktion.

  • Nya markörer för autoimmun sjukdom hos hund

    Hunden och människan har många gemensamma ärftliga sjukdomar och detta utnyttjas alltmer i forskningen. Nu har en analysmetod från humanmedicinen använts för att identifiera sjukdomsmarkörer i blod hos hundar med den SLE-liknande sjukdomen reumatisk ledvärk. Förhoppningen är att markörerna ska kunna användas för diagnos av SLE-liknande autoimmuna sjukdomar hos hund, och möjligen även hos människa.

  • SLU-forskare lanserar ätbara exkrementer

    Intresset för att använda insekter och andra småkryp som livsmedel och framför allt proteinkällor har ökat lavinartat de senaste åren, men nu har forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) tagit det hela ett steg längre, genom att utveckla en sensationell metod för att kunna omvandla avföring till livsmedel.

Visa mer