Mitt i centrala Umeå möter forskare från SLU och Umeå universitet umeborna. Den 26 maj kommer 12 forskare lära ut, lära av och prata om naturvetenskapens spännande värld. Soapbox Science startade 2011 i London för att lyfta kvinnliga forskare. Soapbox Science arrangeras idag på 24 platser runt om i världen. Umeå är den första stad i Sverige som arrangerar Soapbox Science.
Grogrund heter det växtförädlingscentrum vid SLU som genom att samla akademi och näringsliv ska utveckla kompetens för att i enlighet med målen i regeringens livsmedelsstrategi säkra tillgången till växtsorter för en hållbar och konkurrenskraftig jordbruks- och trädgårdsproduktion i hela Sverige.
Ett filmprojekt om den svenska skogen har vunnit pris vid den internationella filmfestivalen World Media Festival i Hamburg den 16 maj. Filmen Finskog och fulskog handlar om skogens estetik och människans skogsupplevelser.
I ett svensk-norskt samarbetsprojekt med analyser av GPS-data visar resultaten att renar i områden med hög björntäthet inte kan ”surfa på den gröna vågen” av växtlighet i samma utsträckning som i områden med låg björntäthet.
Det tar för lång tid innan innovationer inom vallodlingen sprids mellan lantbrukare i Europa – både inom och mellan länder. Projektet Inno4Grass, där bl a SLU medverkar, ska förbättra samarbetet mellan forskare, lantbrukare, rådgivare och lärare. I Sverige har projektet identifierat 20 innovativa vallodlare vars metoder nu ska analyseras och sammanställas.
Nu kan alla som vistas i skogen rapportera in skador på skog och träd via smart mobil eller läsplatta direkt i fält i webbverktyget Skogsskada från SLU. Förhoppningsvis leder det till fler rapporter. I Skogsskada finns information om svampar, insekter, vilt, väderleksförhållanden och annat som kan skada träd i skogar, parker och trädgårdar.
Har du fladdermöss i huset, och bor i Uppland eller i Södermanland? Rapportera in det så har du chansen att bidra till ett forskningsprojekt, och samtidigt få veta lite mer om dina husdjur.
Om strategier för biologisk mångfald bara baseras på sällsynta eller ekonomiskt viktiga arter kan vi missa de arter vi älskar mest. Det visar forskare från SLU och universitetet i Newcastle som studerat brittiska jordbruksfåglar utifrån hur hotade de är, hur mycket ogräsfrön de äter och hur ofta de förekommer i poesi. Utgångspunkten är avgörande för vilka arter som framstår som mest värdefulla.
Välfärdsaspekter har blivit allt viktigare i studier som handlar om djurhållning. Enkla, pålitliga och objektiva mått på djurs välbefinnande är dock en bristvara, men snart kan vi förhoppningsvis använda kors kroppsspråk som mått på deras känslotillstånd. Grunden är lagd av en studie från SLU som visar hur djuren vinklar sina öron, vad de gör med svansen och hur nacken är böjd i olika situationer.
Har vi mycket eller lite skyddad skog i Sverige? Svaret beror delvis på om lågproduktiv skog (impediment) ska räknas med. Nu bidrar forskare från SLU med nya fakta. De har studerat skalbaggar i tallved och visar att impediment inte är lika artrika som obrukad produktiv skog och att de helt saknar vissa rödlistade arter. Skydd av impediment tycks alltså inte kunna ersätta skydd av produktiv skog.
En doktorsavhandling från SLU innehåller de första publiceringarna som visar att syrsor kan födas upp i fångenskap på vissa ogräs och biprodukter från jordbruksprodukter och livsmedel och att enkelmagade djur som grisar (som användes som modell för människor) kan växa bra på en kost som inkluderar syrsor.
Rearing of crickets for human consumption is becoming popular around the world but knowledge on what cricket species that can be farmed and how to keep them in a sustainable way is scarce.