Förädlingen av den vilda växten fältkrassing till en odlingsvärd oljegröda har pågått i 20 år. Nu har ett forskarlag vid SLU gjort upptäckter som kan snabba på arbetet rejält. Forskarna har hittat varianter av 30 gener som påverkar viktiga egenskaper hos växten, och därmed kan de välja ut enskilda föräldraplantor som de vet kommer att påverka avkommans egenskaper i önskvärd riktning.
Flodkräftan har stort kulturellt och ekonomiskt värde i Sverige men den är också en akut hotad art. De senaste hundra åren räknar man med att så mycket som 97 % av bestånden slagits ut, numera främst på grund av spridningen av pestbärande signalkräftor. Genom ett nytt utbildningspaket – Kräftodlingens ABC – vill svenska kräftexperter nu få igång en ökad odling av flodkräfta.
Vem kan man lita på när det gäller information om mat? Vilka megatrender behöver stadsutvecklare ta hänsyn till? Hur kan djur- och naturupplevelser stärka människors välbefinnande? Vad räcker skogen till och vem ansvarar för att den faktiskt räcker? Hur kan svensk forskning bidra till Agenda 2030 globalt?
Sex nya hedersdoktorer, varav fem kvinnor, har utsetts vid SLU. Hedersdoktorernas olika ämnen spänner från skogs- och miljöengagemang, husdjursforskning och hotade djurarter till skelettsjukdomar, matsvinn och landsbygdsutveckling.
I juni 2018, mer än tio år efter att Sparrisuppropet inleddes, presenteras äntligen de nyttiga arveväxter som samlades in i en bok skriven av uppropets projektledare Else-Marie Strese och Erik de Vahl, trädgårdsmästare i Nationella genbanken.
Med en 36:e plats på världslistan rankas SLU som Sveriges bästa ”unga universitet” i Times Higher Educations rankning. Listan omfattar 250 lärosäten i 55 länder, alla under 50 år gamla.
Under aspens vandring norrut efter den senaste istiden tycks den snabbt ha kunnat anpassa tidpunkten för lövfällning och invintring till dagslängdsrytmen och klimatet på platsen. Skälet är att det bara behövdes små förändringar i ett litet område i arvsmassan, och inte i ett flertal samverkande gener. Bakom upptäckten står forskare från SLU samt Umeå och Uppsala universitet.
För att bli en skicklig ryttare som gör hästen rättvisa krävs även avsutten träning. Istället för att enbart träna till häst bör varje ryttare träna sin motorik och balans på annat sätt som ger bättre kroppskontroll. Det konstaterar Maria Terese Engell i en doktorsavhandling inom ridkonst vid SLU.
Merparten av den bottenlevande fisk och skaldjur som fångas av yrkesfisket fiskas med bottentrål, en effektiv men omdiskuterad metod. Trålningen påverkar havsbottnarna och bottenlevande djur. Forskare i projektet BENTHIS har utvecklat metoder som kan beräkna trålfiskets påverkan på bottenmiljön och bidra till ett långsiktigt hållbart fiske efter arter som räka, havskräfta, plattfisk och torsk
28 maj–3 juni pågår Krisberedskapsveckan i hela Sverige för att öka invånarnas och landets beredskap inför samhällskriser. Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, har publicerat en ny rapport som visar på sårbarhet och lösningar för livsmedelsproduktionen i händelse av kris eller krig.
Vad händer när man sammanför entomologens kunskap, illustratörens blick, och textilkonstnärens kreativitet? Den 27 maj öppnar en kunskaps- och inspirationsutställning i gränstrakten mellan kunskap och konst, med träden i centrum.
Utsläpp av växthusgaser från idisslare skiljer sig runt om i världen, och utsläppen är generellt lägre i EU per kilo produkt jämfört med andra länder. Därför argumenteras det ibland för att stöd till produktion i EU kan vara bra för klimatet. En ny studie visar dock att stöd till idisslare inom EU:s jordbrukspolitik påverkar klimatet negativt.
