I och med de stora bränderna i svenska skogar har många frågor uppkommit på ämnet skogsbränder. Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur påverkar 2018 års torka skogens benägenhet att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? SLU:s forskare ger svar på några av de vanligaste frågorna.
Vad händer med näringsämnenas kretslopp i en värld utan jättestora växtätare? Det frågade sig forskare i ett samarbete mellan SLU och Nelson Mandela University. Det de fann var att ”megaherbivorer” såsom noshörningar och elefanter flyttar näringsämnen i motsatta riktningar i landskapet jämfört med mer sårbara växtätare som ansamlas på platser där det är lättare att undkomma attacker från rovdjur.
Den extrema torkan i Sverige skapar en akut brist på foder till betande djur. SLU-forskare har sammanställt fakta om användbara udda fodermedel. Tips är att ammoniakbehandla halm, använda vass till köttdjur och andra växande djur, låta djur beta i skogen samt äta löv.
SLU och forskningsplattformen SLU Urban Futures är en del av den svenska delegationen som just nu deltar i FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling, 'High Level Political Forum’ (HLPF). Temat för HLPF 2018 är ”Omställning mot hållbara och motståndskraftiga samhällen”.
Snabbtester med ny mobil teknologi gör det möjligt att direkt i fält påvisa om ett vatten är smittat med kräftpest. Det nya fältverktyget ger svar efter bara en dryg timme, och kan hjälpa till att stoppa spridning av kräftpest till andra flodkräftvatten. SLU har använt den nya tekniken för att följa smittspridningen i älven Billan, där kräftpesten nu närmar sig norska gränsen.
Konferensen är ett samarbete mellan Sverige och Danmark, två länder som nu aspirerar att synas på vinkartan.
Garnfisket efter torsk i kustområdet söder om Blekinge har i stort sett försvunnit, delvis på grund av växande sälpopulationer som skadar näten. Idag fångas en del av torsken istället med sälsäkra burar. En del av den burfångade torsken är dock för mager för att kunna säljas. Tillsammans med yrkesfiskare testar nu forskare vid SLU att stödutfodra torsken i odlingskassar innan försäljning.
Universitetetsdjursjukhuset och veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga (VH) fakulteten vid SLU har fått en ny europeisk specialist i kardiologi - docent och universitetslektor Ingrid Ljungvall. Det innebär att UDS har två av de totalt fyra europeiska diplomates i kardiologi som finns i Norden. Ingrid Ljungvall är den första som erhållit titeln på 20 år i Norden.
Den snabba automatiseringen av mjölkproduktionen möjliggör allt större besättningar. Samtidigt som skötseltiden per ko blir kortare ställs dock stora krav på tillsyn och hälsa. Lösningen på den ekvationen kan mycket väl bli ett sofistikerat system där enskilda djurs beteenden och samspel med andra följs av övervakningskameror i ladugården. En pionjär på området är Oleksiy Guzhva från SLU.
Den framgälade marina snäckan Simnia hiscocki, som ännu inte hunnit få något svenskt namn, har rapporterats för första gången från svenska vatten. Det var Tanumshedebon Michael Lundin, till vardags bilmekaniker, som för andra gången i år hittat en för Sverige ny art i havet, rapporterar ArtDatabanken vid SLU via nyhetstjänsten Dagens natur.
Förädlingen av den vilda växten fältkrassing till en odlingsvärd oljegröda har pågått i 20 år. Nu har ett forskarlag vid SLU gjort upptäckter som kan snabba på arbetet rejält. Forskarna har hittat varianter av 30 gener som påverkar viktiga egenskaper hos växten, och därmed kan de välja ut enskilda föräldraplantor som de vet kommer att påverka avkommans egenskaper i önskvärd riktning.
Flodkräftan har stort kulturellt och ekonomiskt värde i Sverige men den är också en akut hotad art. De senaste hundra åren räknar man med att så mycket som 97 % av bestånden slagits ut, numera främst på grund av spridningen av pestbärande signalkräftor. Genom ett nytt utbildningspaket – Kräftodlingens ABC – vill svenska kräftexperter nu få igång en ökad odling av flodkräfta.
