Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) hamnar på tio i topplistan när Times Higher Education (THE) rankar världens små universitet. SLU intar en hedrande åttondeplats. Om SLU skriver THE bl a: ” Universitetet erbjuder mycket mer än bara kurser inom jordbruksvetenskap. Dess uppdrag omfattar bl a arkitektur, teknik och ekonomi. En stark tonvikt läggs på forskning”.
Möt SLU:s kunniga forskare, framtidens företag och ta del av samtal kring hållbara matval på fjärde upplagan av Matologi. För fjärde året i rad är kunskapsfestivalen Matologi tillbaka den 25 augusti på Norra Bantorget i Stockholm. I år får festivalen temat ”Mitt hållbara matval” . Matologi är öppet för alla och har fri entré.
SLU Aqua vid Sveriges lantbruksuniversitet presenterar en prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata. I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2018 landar på en svag nedgång med tio procent jämfört med förra året.
I och med de stora bränderna i svenska skogar har många frågor uppkommit på ämnet skogsbränder. Vad orsakar en skogsbrand? Vilka skogar är mest benägna att brinna? Hur påverkar 2018 års torka skogens benägenhet att brinna? Hur klarar träden och växterna branden? SLU:s forskare ger svar på några av de vanligaste frågorna.
Vad händer med näringsämnenas kretslopp i en värld utan jättestora växtätare? Det frågade sig forskare i ett samarbete mellan SLU och Nelson Mandela University. Det de fann var att ”megaherbivorer” såsom noshörningar och elefanter flyttar näringsämnen i motsatta riktningar i landskapet jämfört med mer sårbara växtätare som ansamlas på platser där det är lättare att undkomma attacker från rovdjur.
Den extrema torkan i Sverige skapar en akut brist på foder till betande djur. SLU-forskare har sammanställt fakta om användbara udda fodermedel. Tips är att ammoniakbehandla halm, använda vass till köttdjur och andra växande djur, låta djur beta i skogen samt äta löv.
SLU och forskningsplattformen SLU Urban Futures är en del av den svenska delegationen som just nu deltar i FN:s politiska högnivåforum om hållbar utveckling, 'High Level Political Forum’ (HLPF). Temat för HLPF 2018 är ”Omställning mot hållbara och motståndskraftiga samhällen”.
Snabbtester med ny mobil teknologi gör det möjligt att direkt i fält påvisa om ett vatten är smittat med kräftpest. Det nya fältverktyget ger svar efter bara en dryg timme, och kan hjälpa till att stoppa spridning av kräftpest till andra flodkräftvatten. SLU har använt den nya tekniken för att följa smittspridningen i älven Billan, där kräftpesten nu närmar sig norska gränsen.
Konferensen är ett samarbete mellan Sverige och Danmark, två länder som nu aspirerar att synas på vinkartan.
Garnfisket efter torsk i kustområdet söder om Blekinge har i stort sett försvunnit, delvis på grund av växande sälpopulationer som skadar näten. Idag fångas en del av torsken istället med sälsäkra burar. En del av den burfångade torsken är dock för mager för att kunna säljas. Tillsammans med yrkesfiskare testar nu forskare vid SLU att stödutfodra torsken i odlingskassar innan försäljning.
Universitetetsdjursjukhuset och veterinärmedicinska och husdjursvetenskapliga (VH) fakulteten vid SLU har fått en ny europeisk specialist i kardiologi - docent och universitetslektor Ingrid Ljungvall. Det innebär att UDS har två av de totalt fyra europeiska diplomates i kardiologi som finns i Norden. Ingrid Ljungvall är den första som erhållit titeln på 20 år i Norden.
Den snabba automatiseringen av mjölkproduktionen möjliggör allt större besättningar. Samtidigt som skötseltiden per ko blir kortare ställs dock stora krav på tillsyn och hälsa. Lösningen på den ekvationen kan mycket väl bli ett sofistikerat system där enskilda djurs beteenden och samspel med andra följs av övervakningskameror i ladugården. En pionjär på området är Oleksiy Guzhva från SLU.
