H.K.H. Prins Carl Philip förrättar invigningen av SLU Götala nöt- och lammköttsforskning, Nordens ledande anläggning i sammanhanget. Forskningen inom nöt- och lammköttsproduktion är viktigare än någonsin för att förstå och tolka betydelsen av framtidens djurhållning och dess utmaningar inom inte minst klimat och andra miljöfrågor. Invigningen sker onsdagen den 26 september 2018.
Boskapsvaktande hundar och inhägnader kan vara effektiva åtgärder för att förhindra angrepp av rovdjur på tamdjur. Liksom rep med fladdrande tyg, lapptyg. Många andra metoder – både jakt och metoder som inte dödar djuret – verkar också lovande men de har inte utvärderats vetenskapligt i samma utsträckning. Det visar en internationell grupp forskare från bland annat SLU i en omfattande studie.
Under 2017 observerades puckellax i flera åar längs den svenska västkusten och risken är stor att fisken också etablerar och förökar sig här. Arten är listad som främmande i Sverige och kan utgöra ett hot mot våra inhemska laxfiskar. Om puckellaxens spridning ska kunna stoppas krävs omfattande åtgärder. Allra effektivast – men också dyrast – vore att bygga fällor och fånga uppvandrande fiskar.
Städernas matförsörjning är en stor och problematisk fråga. Matförsörjningens ekologiska fotavtryck är stort och en möjlighet för att minska det är att öka produktionen av mat i eller i direkt anslutning till städerna.
SLU Alnarp tillsammans med Malmö stad, Climate-KIC och restvärmekonsortiet SSEC arrangerar en heldagskonferens om Mat och städer på Studio, Nordenskiöldsgatan 24 i Malmö den 19/
Stora förhoppningar ställs till skogens bidrag i klimatomställningen. Men omställningen till ett mer klimatnyttigt skogsbruk går än så länge långsamt. Inte så konstigt, menar forskarna Maartje Klapwijk och Erland Mårald, som analyserat hur en blandning av kunskapsluckor, kolliderande värderingar och institutionella brister påverkar skogens roll i klimatomställningen.
Vid en ceremoni på Harvard University igår fick forskare från SLU ta emot 2018 års Ig Nobel-pris i biologi. Priset delas ut för en studie som visar att en tränad vinkännare kan urskilja doften av en enda bananflugehona som hamnat i ett glas vin, som därigenom kan betraktas som förstört.
Naturen som hälsofrämjande resurs – välkomna till IPPS 2018, ett internationellt symposium om hur naturen kan påverka människans hälsa och välbefinnande. Den 11-13 oktober samlas forskare, utövare, pedagoger, vårdgivare och politiker i ett tvärvetenskapligt möte på Malmö Live i centrala Malmö. Det är det 14:e International People Plant Symposium som nu för första gången äger rum i Norden.
Gösbeståndet i Galtfjärden i norra Roslagen minskar kraftigt. Det visar resultat från de nätprovfisken i fjärden som genomförts sedan 1995. Stora gösar har helt försvunnit från provfiskefångsterna, och nu minskar även fångsterna av mindre och yngre gösar. Nedgången i bestånden är så stora att forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet förslår att gösen fredas.
En stor del av den svenska vindkraftsutbyggnaden sker idag inom renskötselområdet. Nu kommer en studie som visar att renar undviker att beta i områden med vindkraftverk inom synhåll, och att nya vindkraftsparker även verkar förändra valet av kalvningsplatser. Resultaten kan bidra till att nya parker planeras med större hänsyn till renskötseln.
Universitetsadjunkt Jan Larsson, SLU, tilldelas Rektor Mårten Carlssons pris 2018, som erkänsla för att han vigt sin yrkeskarriär åt SLU och de gröna näringarna, och har brunnit för att samverka och knyta olika aktörer närmare varandra. Priset på 50 000 kr kommer att överlämnas i samband med SLU:s promotionshögtid i Uppsala den 6 oktober.
Jan Larsson tog ut agronomexamen med ekonomiinriktning 1
Frivilliga insatser från svenska organisationer i form av en högre betalningsvilja är inte tillräckligt för att skapa en stabil efterfrågan på bioflygbränsle. Politiska styrmedel är därför avgörande för att skapa förutsägbarhet och möjliggöra för långsiktiga incitament för dels aktörer att investera i produktion och dels för flygbolag att tanka det grönare drivmedlet, visar forskning från SLU.
Vildsvinskött har blivit en allt viktigare naturresurs, men både vid slakt och vid senare hantering av kött bör man vara mycket noggrann med hygienen. Matförgiftningsbakterier är nämligen vanliga i den svenska vildsvinsstammen. Det visar Axel Sannö från SLU i en avhandling där han har utnyttjat en nyutvecklad, snabb diagnosmetod för sådana bakterier.
