En ny HELCOM-rapport om tillståndet för kustfisk i Östersjön visar att bara hälften av områdena som utvärderats når god status. Ett förändrat klimat, övergödning, fiske och exploatering av nyckelhabitat är några av de faktorer som påverkar hur fisken mår.
Varför är Jorden grön – varför äts inte all växtlighet upp av växtätare? Åtminstone en del av svaret ligger i växtätarnas risk att själva bli mat, det vill säga predationsrisken. Genom att äta växtätare minskar rovdjuren den mängd munnar som tuggar på växterna. Nu visar en ny studie att den pågående klimatförändringen kan störa den nuvarande balansen mellan rov- och bytesdjur.
Den oreglerade och ofta onödiga användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i många låg- och medelinkomstländer bidrar till ökad förekomst av antibiotikaresistens. Det visar Gunilla Ström Hallenberg från SLU i en avhandling där fältarbetet har gjorts hos grisuppfödare i eller i utkanten av Phnom Penh i Kambodja.
Kan svenska kultursorter av spannmål bidra till en mer hållbar produktion i jordbruket? Nyligen beviljade forskningsrådet Formas ett stöd på 11 miljoner kronor till ett fyraårigt forskningsprojekt som ska undersöka gamla spannmålssorters brödegenskaper, och möjligheter i fråga om miljö, klimat och människors hälsa och välmående.
Välkommen till Alnarps Mjölkdag den 20 november!
Då kommer årets stora utmaning, torkan och effekterna av den, ges utrymme i programmet. Även framtidsfrågor som digitalisering och en noll-vision om hälta hos kor kommer att diskuteras.
Dagen vänder sig i första hand till mjölkproducenter, rådgivare och studenter och arrangeras av institutionen för biosystem och teknologi, SLU Alnarp, Skånemej
Nya skadegörare och ogräs, ökande viltskador, ett förändrat klimat och resistensproblematik. Det är några av de frågor som kommer att diskuteras vid SLU:s och Jordbruksverkets nationella växtskyddskonferens i Uppsala 14–15 november. Syftet är att samla olika intressenter för att utbyta erfarenheter, ta del av aktuell forskning och diskutera lösningar för svenskt jord-, skogs- och trädgårdsbruk.
Kan sortblandningar minska angreppen av skadeinsekter? En ny studie från SLU visar lovande resultat. Två sorters korn som odlades tillsammans hade betydligt lägre bladlusangrepp än monokulturer av respektive sort. Effekten tros bero på det kemiska samspelet mellan plantorna. Ett mål med forskningen är att minska behovet av bekämpningsmedel.
Ett team av svenska, finska och estniska forskare har genomfört världens första fullständiga sekvensering av abborrens arvsmassa – genomet. Kartläggningen kan visa hur det naturliga urvalet påverkar den genetiska utvecklingen hos en av Eurasiens tuffaste och mest framgångsrika fiskarter.
Två kandidater till att bli rektor för SLU, Sveriges lantbruksuniversitet är nu framtagna av rekryteringsgruppen och ska kallas till hearing med SLU:s hörandeförsamling. De två är nuvarande prorektor Karin Holmgren och Maria Knutson Wedel, i dag vicerektor vid Chalmers i Göteborg. SLU:s styrelse kommer i december att besluta vilken av dem som ska föreslås och därefter fattar regeringen beslut.
Ger inplantering av bäver en större biologisk mångfald än anläggande av andra typer av våtmarker? Svaret på den frågan har inte varit givet, men nu kommer en studie som visar att det nog är så. En svensk-skotsk studie visar att bäverns dammbyggen skapar mer variationsrika miljöer med en rikare flora av våtmarksväxter och bidrar till ymnig förekomst av vattenskalbaggar.
Forskare vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Skogforsk kan nu visa att granplantor som förökats med kloningsmetoden somatisk embryogenes är bättre på att stå emot angrepp från snytbaggar än plantor som odlats fram på traditionellt sätt. Det är troligen själva processen vid förökningen som triggar igång försvarsförmågan, vilket gör att upptäckten är av brett intresse för växtskyddsfrågor.
I takt med den globala uppvärmningen och de ökande halterna av koldioxid i atmosfären tycks tillgången på kväve försämras för marklevande växter i naturen. Det visar en stor internationell studie publicerad i Nature Ecology & Evolution. Detta kan påverka skogens förmåga att ta upp koldioxid från atmosfären och eventuellt också minska tillgången på näring för de växtätande varelser som lever där.
