Nyhetsarkiv

  • Sveriges träd utgör ryggraden för den biologiska mångfalden – invasiva skadegörare utgör ett allt större hot

    Sverige har bara ett 40-tal inhemska trädarter, men de utgör ryggraden för landets biologiska mångfald. Gran, tall och ek hyser mer än tusen arter vardera visas i ny sammanställning från ArtDatabanken SLU. På grund av invasiva trädsjukdomar på alm och ask riskeras fortlevnaden för ett hundratal arter som är knutna till dessa trädslag. Även arter som blåbär och röllika är viktiga som värdväxter.

  • Släppmingel för Tidskriften STAD nr 24: Vad hände efter Rosens röda matta?

    Vlora Makolli deltog i det uppmärksammade dialogprojektet Rosens röda matta i Malmö. Varför engagerade hon sig? Hur ser hon idag på möjligheten att vara med och påverka sin stad? Vlora Makolli är gäst när Tidskriften STAD släpper sitt nummer om medborgarengagemang på Form/Design Center den 12 mars. Hon intervjuas av Caroline Dahl, verksamhetsledare på tankesmedjan Movium som ger ut STAD.

  • Rått kött till hunden kan vara en risk för ägaren

    Att mata hundar med rått kött har blivit något av en trend, men det finns risker med detta. Det obehandlade kött som säljs som hundmat innehåller ofta mycket bakterier, enligt en ny undersökning. Hundar som just ätit sådant kött bör inte få slicka folk i ansiktet, skriver forskarna. Dessutom bör hundar inte utfodras med sådant kött i hushåll med spädbarn eller människor med nedsatt immunförsvar.

  • Fåglarna kommer allt tidigare, eller?

    Nu när det blev varmt i stora delar av landet redan i februari, har säkert många uppmärksammat de första vårtecknen, inte minst att flyttfåglar börjat återvända till våra breddgrader. Nu ska Fågelkalendern kartlägga om flyttfåglarna kommer tidigare på våren och lämnar landet senare på hösten genom att samla in fågelobservationer med hjälp av en ny mobil-app.

  • Brittiska konsumenter förlorare vid brexit – men lantbrukarna kan tjäna på utträdet

    När Storbritannien lämnar Europeiska unionen påverkas både lantbrukare, konsumenter och skattebetalare, framförallt i Storbritannien. Konsumenterna där kan räkna med högre matpriser, medan lantbrukarna kan få bättre betalt för det de producerar. Hur stora omfördelningarna blir beror på hur det slutliga avtalet om utträde ser ut.

  • SLU i topp tre i universitetsrankning

    Sveriges lantbruksuniversitet rankas som ett av världens tre bästa universitet inom ämnesområdena jord- och skogsbruksvetenskap. Det är organisationen QS som nu släpper World University Ranking-listan för år 2019. I kategorin Agriculture & Forestry toppas listan av Wageningen-universitetet i Nederländerna följt av Davis i Kalifornien, USA och därefter alltså SLU.

  • ”Grön” utbildning gav ökad integration

    SLU i Alnarp har i samarbete med AF genomfört ett utbildningsprogram för att öka nyanlända akademikers möjligheter till anställning. Programmet ökade deltagarnas kunskap om den svenska trädgårdsbranschen och fungerade som en introduktion till arbete. Erfarenheterna från programmet har nu sammanställts. Flera av deltagarna har via programmet kommit in i anställningar eller praktikplatser.

  • Framtidens skogsägare behöver utvecklad service

    Allt färre skogsägare bor och verkar där de har sin skog. I takt med att avstånden ökar mellan skogsägare och deras fastigheter förändras skogsägarskapet och nya behov uppstår. Detta ger både nya utmaningar och möjligheter sett ur ett serviceperspektiv. Idag är skogssektorn och dess serviceutbud väldigt starkt präglad av traditioner och specifika förväntningar på skogsägare.

  • Avmagringssjuka hos hjortdjur

    Chronic wasting disease hos hjortdjur är en smittsam och dödlig sjukdom och tillhör en grupp av sjukdomar som innefattar även BSE, scrapie och Creuzfeldt-Jakobs sjukdom. Våren 2016 påvisades det första fallet av avmagringssjuka i Europa hos vildren i Norge. SLU anordnar ett seminarium i Umeå för att sprida information och olika aspekter kring sjukdomen och den pågående övervakningen.

  • SLU:s ekonomi fortsatt stark

    Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) redovisar ett underskott på 54 miljoner kronor, men eftersom universitetet betar av ett kapitalöverskott på drygt en halv miljard så innebär det att ekonomin är fortsatt stark.

  • Science report: Ten reasons for preserving grasslands

    It is well known that natural and semi-natural grasslands are important for biodiversity. But such grasslands also provide us with many other benefits. Swedish scientists have led an international research group that has assessed ecosystem services from grasslands, using Northern Europe and Southern Africa as case studies. Grasslands are important for a.o. the climate, for agriculture, for water.

Visa mer
Fyll i din epostadress för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU

När du väljer att skapa ett konto och följa ett nyhetsrum kommer dina personuppgifter behandlas av oss och av ägaren av nyhetsrummet för att du ska kunna motta nyheter och uppdateringar enligt dina bevakningsinställningar.

För att läsa mer om detta, var vänlig läs vår Integritetspolicy som berör vår behandling av dina personuppgifter, och Integritetspolicy för Contacts som berör behandlingen av dina personuppgifter från ägaren av nyhetsrummet du följer.

Vänligen notera att våra Användarvillkor gäller alla våra tjänster.

Du kan dra tillbaka ditt samtycke när som helst genom att avregistrera dig eller genom att ta bort ditt konto.
Kolla din inkorg

Mejl skickat till __email__. Klicka på länken i mejlet för att följa Sveriges lantbruksuniversitet, SLU.

Okej