I en ny studie har forskare vid SLU jämfört hur växters energi- och näringsinnehåll påverkas av att djur betar markerna året om jämfört med om man klipper dem en gång i månaden. Studien visar att energi- och proteininnehållet i växterna är högre om de betas än om de klipps och att energi- och proteininnehållet från de betade områdena ökar med åren.
SLU Aqua presenterar en prognos för hur fångsterna i årets signalkräftfiske i Vättern kommer att bli. Prognosen bygger på långa tidsserier av provfisken och klimatdata för ett antal viktiga skeden i en kräftas liv, från romkorn till kräftfat. I Vättern beräknas att den relativa fångsten 2019 landar på 137 gram matkräftor per bur och natt, en rejäl uppgång jämfört med förra året.
I helgen anlände Sveriges nya oceangående undersöknings- och forskningsfartyg, R/V Svea, till sin nya hemmahamn i Lysekil. Fartyget ägs av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och har seglats hem av den nya besättningen från Sjöfartsverket, som ansvarar för driften. Lysekils hamn AB har renoverat kajen och byggt ett hamnmagasin för fartyget och dess användare, till att börja med SMHI och SLU.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) planerar tillsammans med Sportfiskarna att under 2019 genomföra ett märkningsprojekt för att samla in data från blåfenad tonfisk. Projektet efterlyser nu intresserade sportfisketeam som kommer att delta i forskningsfisket under förutsättning att projektet erhåller samtliga tillstånd som krävs.
Kunskapsfestivalen Matologi om mat, hälsa och hållbarhet är tillbaka för femte året i rad. Lördag 24 augusti klockan 10-16 bjuder forskningsplattformen SLU Future Food vid Sveriges lantbruksuniversitet in till Norra Latins skolgård i Stockholm. Årets tema är matsvinn - igen. Själva temat blir en påminnelse om att tänka cirkulärt hela tiden.
Idag slängs ungefär en tredjedel av all mat som produc
Den som har goda kunskaper om arter kan i sommar komma med kompletterande data till ArtDatabankens förslag till ny rödlista. ArtDatabanken vid Sveriges lantbruksuniversitet bedömer tillståndet och trenderna för Sveriges arter. Rödlista 2020 publiceras först i april 202, men de preliminära resultaten kommer att vara tillgängliga på ArtDatabankens hemsida under perioden 28 juli till 15 september.
I dag har Sveriges nya oceangående undersöknings- och forskningsfartyg, R/V Svea, levererats till Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Leveransen skedde vid Armonvarvet i Vigo i Spanien där fartyget byggts under två år. Inom kort kommer fartyget att seglas hem till den nya hemmahamnen Lysekil dit det anländer i början av juli.
SLU:s forskning kring mjölkproduktion tar ett nytt steg framåt när det gäller insamling och hantering av stora datamängder. Den mjölkningsutrustning som finns idag kommer att ersättas av nya mjölkningsrobotar med den senaste tekniken inom mjölkprovtagning och dataöverföring. Uppgraderingen bygger på en donation från DeLaval.
De pågående klimatförändringarna påverkar svensk livsmedelsproduktion i allt större utsträckning. Redan idag ser vi synliga effekter inom växtodling. Inom SLU Grogrund pågår två projekt som arbetar med att ta fram nya vetesorter anpassade för ett extremt och omväxlande klimat. Växtförädling, som är en långsiktig process, behöver också hitta snabbare metoder för att vi ska kunna fortsätta odla vete
Kan djur och natur hjälpa ”hemmasittare” att återvända till skolan? Finns det ekologisk GMO-mat i framtiden? Det är två exempel på frågor som SLU lyfter i årets program, som i övrigt har ett tydligt fokus på vatten. Odling i vatten, hot mot dricksvatten, miljötillståndet i vattendragen, källsorterande toaletter, kretsloppsbaserad fiskodling och jordbrukets vattenfrågor är några av aspekterna.
SLU Grogrund satsar på resistensförädling för att bidra till friskare grödor för Sverige. En frisk gröda är bra för miljön – den behöver inte besprutas med kemiska preparat. En frisk gröda är bra för odlarens plånbok – inga kostnader behöver läggas på att bekämpa sjukdomar. En frisk gröda är bra för en säker livsmedelsproduktion – grödan producerar livsmedel av hög kvalitet eftersom att den i
Stora rovdjur är betydelsefulla inslag i den svenska faunan, men kan ha negativa effekter på möjligheterna till jakt. I en ny studie visar forskare från SLU (Sveriges lantbruksuniversitet) och Södertörns högskola att ett nytt lodjursrevir sänker priset på jaktarrenden i södra Sverige och Mälardalen med i genomsnitt 16 procent.
