SLU bidrar till ICOS med tre mätstationer som ligger inom Svartbergets Försökspark, Vindeln. Två av mätstationerna är ekosystemstationer; en är placerad på en myr och en i barrskog. Den tredje stationen mäter mängden växthusgaser i atmosfären på upp till 150 meters höjd. Syftet med ekosystemstationerna är att förstå hur upptaget och avgivningen av växthusgaser, påverkas av klimatförändringar
Välkommen att lyssna på föreläsningar som SLU:s nya hedersdoktorer håller fredag 4 oktober vid SLU i Uppsala. Föreläsningarna är öppna för allmänheten och ger spännande inblickar i allt från ärftliga sjukdomar som drabbar både människa och hund till klimatförändringar i norr. Bland hedersdoktorerna finns Sveriges första riksarkitekt. Föreläsningarna kommer även att direktsändas via webben.
Ett nytt kompetenscentrum, kallat Additiv tillverkning för livsvetenskaperna, startas nu i Uppsala. Satsningen möjliggör forskning, utveckling och regulatoriska aspekter av nya tekniker för 3D-skrivning. SLU, KTH och Uppsala universitet är deltagande aktörer tillsammans med företag.
Medan forskare vid SLU i Alnarp jobbar med att domesticera den vilda växten fältkrassing till en ny oljegröda, testar forskare vid SLU i Ultuna om det går att använda frökakan, som man får kvar efter pressningen av oljan, som djurfoder. En nyligen publicerad studie tyder på att fältkrassingens frörester (frökaka) är ett smakligt fodermedel för grisar.
Under varumärket Grönt kulturarv säljs sorter med en lång odlingshistoria i Sverige. Sorterna har spårats upp vid Programmet för odlad mångfalds inventeringar av äldre trädgårdsväxter och har valts ut att bevaras i den Nationella genbanken vid SLU i Alnarp. Under 2020 kommer sex nya Grönt kulturarv-sorter på marknaden. Nyheter nästa år är tre rosor, en perenn och två kryddväxter.
Drivkrafter för förändring och hållbara livsmedelssystem är temat för en konferens vid SLU i Uppsala 25–26 september 2019. Konferensen vänder sig till yrkesverksamma och andra med intresse för hur jordbruksforskning kan bidra till det globala målet ”ingen hunger”.
Bristande kontakt mellan forskare, rådgivare och lantbrukare är en orsak varför kunskapsutvecklingen inom lantbruk ser ut som den gör idag, skriver Victoria Tönnberg i rapporten ”Samverkan för lantbrukets kunskapsutveckling". Victoria Tönnberg vill med rapporten inspirera till implementering av moderna och mer ändamålsenliga arbetssätt i en tid då forskningsanslagen behöver användas allt smartare.
Det treåriga utbildningsprogrammet för landskapsingenjörer som startade denna termin på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala har blivit en succé. De 35 utbildningsplatserna fylldes snabbt och fick dessutom 60 sökande på reservplats. – Det gjordes en utredning av intresset för en sådan här utbildning i Uppsala och gensvaret var mycket stort, säger Bodil Dahlman, programansvarig.
Smedjeveckan, ett populärvetenskapligt arrangemang vid SLU i Skara, 23 till 28 september. Seminarier och demonstrationer bygger på kunskap från SLU med samverkande parter. Några höjdpunkter: omvärlds- och nutidsorientering i det digitala djurhållningslandskapet, GPS på djur, vad innebär det för djurbeteende och djurvälfärd? Nationell strategi för hästföretagare, hästbeteende, precisionsodling mm.
Kronprinsessan Victoria namnger Sveriges nya forskningsfartyg R/V Svea i Lysekil den 25 september. Svea är ett av världens mest moderna undersöknings- och forskningsfartyg. Representanter från medier inbjuds till Lysekil att närvara vid seminarium, namngivning och rundvandring
Jordbruket beskrivs ofta som en sektor med stora inkomstrisker, och i EU:s gemensamma jordbrukspolitik finns av detta skäl en inkomstförsäkring. Sverige har valt att inte införa denna försäkring, och en ny studie från AgriFood Economics Centre visar att det inte heller finns några starka skäl att göra det. Däremot kan det finnas behov av mer finansiell rådgivning.
Torsk, sill och skarpsill spelar en central roll för fisket och ekosystemet i Östersjön. Som rov- respektive bytesdjur är de tre arterna också nära sammankopplade. Nataliia Kulatska vid SLU har utvecklat en flerartsmodell som beskriver interaktionerna mellan torsk, skarpsill och sill, och i sin avhandling visar hon att modellen kan användas för att testa hur olika scenarier påverkar bestånden.
