Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • SLU:s nya ämnesområde viktigt för gröna företagare

    SLU rustar för framtiden och skapar ett nytt och viktigt ämnesområde, Företagsledning. Det nya ämnesområdet finns på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp. Samtidigt knyts SLU RådNu i Skara till institutionen, en centrumbildning med fokus på rådgivning inom lantbruks- och livsmedelssektorn.

  • Pressinbjudan: Vallkonferens – från klimatnytta till ostkvalitet

    Vallen är den i särklass största grödan i svenskt lantbruk. Dess uthållighet, avkastning och näringsinnehåll har avgörande betydelse för ekonomin i mjölk- och köttproduktion, och blir allt viktigare för en sund hästhållning. Vallens betydelse för klimatet är också en aktuell fråga. Om detta handlar Vallkonferensen i Uppsala 4–5 februari 2020.

  • Övningar med stridsflyg hindrar renar från att undkomma insekter

    När mängden insekter blir besvärande försöker renar fly från dem genom att röra sig snabbare eller välja platser där störningarna är mindre. Denna flyktrespons kan dock störas av intensiva mänskliga aktiviteter i ett område. En studie i ett militärt övningsområde visar att renar rörde sig mindre under övningar med stridsflyg och markfordon, och att de därmed hade svårt att undkomma insekter.

  • Campus Alnarp – en utvecklingsarena för framtidens mat och odling?

    Det finns ett ökande intresse i samhället kring kvalitativ mat och kopplingen mellan livsmedel och hållbar utveckling.
    En betydande del av SLU:s verksamhet är inriktad mot dessa områden och nu vill universitetet med samarbetspartners driva på utvecklingen genom att stärka Alnarp som utvecklingsarena för framtidens mat och odling genom:
    stärkt utbildning, kompetensutveckling och bildning stä

  • Havsförsurningen är ett stort problem – men den stör inte korallrevsfiskars beteende

    Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar. Forskarna betonar samtidigt att det är helt klarlagt att havsförsurning har många andra mycket negativa effekter.

  • Östersjölaxens storlek och ursprung styr dess utbredning till havs

    Var en lax lever ute till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den fötts och växt upp i. Det visar en ny studie av forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Fish Biology.

  • Minskad biologisk mångfald kan öka risken för sjukdomsspridning

    Sjukdomar som sprids av djur riskerar att öka om den biologiska mångfalden minskar. Detta samband gäller på flera olika geografiska nivåer. En del sjukdomar sprids mellan djur och från djur till människa. Något som reglerar smittans omfattning är hur många arter som finns i ett område – den biologiska mångfalden. När det finns konkurrens mellan arter minskar ofta smittspridningen.

  • Nytt synsätt på maktrelationer i medborgardialoger

    Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.

  • Rwandas mjölkbönder behöver ett kontrollprogram mot juverinflammationer

    Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.

  • ​Relationsbyggande viktigt för framgångsrik älgförvaltning

    I Sverige finns 144 olika älgförvaltningsområden. För att en adaptiv förvaltning ska fungera framgångsrikt krävs att människorna som utgör förvaltningen har bästa förutsättningar att hantera de utmaningar som uppstår, menar Sabrina Dressel, SLU, som tillsammans med kollegor från Umeå universitet och Lunds universitet undersökt förvaltarnas egna upplevelser av anpassningsförmåga.

Visa mer