Publika parker och stadsrum är den populära mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 23 april i Lund är det dags för den trettonde upplagan av konferensen. Årets tema är Borta bra! Hemma bäst? Konferensens föreläsare kommer i år från Danmark, England, Nederländerna, Norge, Spanien och Sverige. Årets moderator är Lundaprofilen Johan Wester.
Många fågelarter som lever nära människor visar en nedåtgående trend - gråsparven har till exempel minskat med 70 procent i Europa sedan 1980. En tidigare studie från Polen visade att antalet fåglar i byar ofta minskar när äldre hus rivs och ersätts med moderna hus. Nu visar SLU och polska forskare att fåglarna också missgynnas av att äldre hus renoveras, till exempel för att bli mer energisnåla.
För att bättre förstå det framtida samspelet mellan insekter, klimat och människa startar Lunds universitet, Sveriges lantbruksuniversitet och Max Planck-sällskapet ett nytt forskningscenter - Max Planck Center – next Generation Insect Chemical Ecology (nGICE).
Initialt ska centrat drivas under en femårsperiod. De tre lärosätena står gemensamt för finansieringen på totalt 75 miljoner kronor.
SLU rustar för framtiden och skapar ett nytt och viktigt ämnesområde, Företagsledning. Det nya ämnesområdet finns på Institutionen för arbetsvetenskap, ekonomi och miljöpsykologi vid SLU i Alnarp. Samtidigt knyts SLU RådNu i Skara till institutionen, en centrumbildning med fokus på rådgivning inom lantbruks- och livsmedelssektorn.
Vallen är den i särklass största grödan i svenskt lantbruk. Dess uthållighet, avkastning och näringsinnehåll har avgörande betydelse för ekonomin i mjölk- och köttproduktion, och blir allt viktigare för en sund hästhållning. Vallens betydelse för klimatet är också en aktuell fråga. Om detta handlar Vallkonferensen i Uppsala 4–5 februari 2020.
När mängden insekter blir besvärande försöker renar fly från dem genom att röra sig snabbare eller välja platser där störningarna är mindre. Denna flyktrespons kan dock störas av intensiva mänskliga aktiviteter i ett område. En studie i ett militärt övningsområde visar att renar rörde sig mindre under övningar med stridsflyg och markfordon, och att de därmed hade svårt att undkomma insekter.
Det finns ett ökande intresse i samhället kring kvalitativ mat och kopplingen mellan livsmedel och hållbar utveckling.
En betydande del av SLU:s verksamhet är inriktad mot dessa områden och nu vill universitetet med samarbetspartners driva på utvecklingen genom att stärka Alnarp som utvecklingsarena för framtidens mat och odling genom:
stärkt utbildning, kompetensutveckling och bildning
stä
Tidigare studier har hävdat att havsförsurning förändrar beteenden hos fiskar på korallrev, så att de lockas av lukten av rovfisk och tappar förmågan att hitta hem. Nu visar en ny studie, publicerad i Nature, att havsförsurning inte alls påverkar beteendet hos korallrevsfiskar. Forskarna betonar samtidigt att det är helt klarlagt att havsförsurning har många andra mycket negativa effekter.
Var en lax lever ute till havs i Östersjön styrs till stor del av dess kroppsstorlek och av vilken älv den fötts och växt upp i. Det visar en ny studie av forskare vid institutionen för akvatiska resurser vid Sveriges lantbruksuniversitet som nyligen publicerades i den vetenskapliga tidskriften Journal of Fish Biology.
Sjukdomar som sprids av djur riskerar att öka om den biologiska mångfalden minskar. Detta samband gäller på flera olika geografiska nivåer. En del sjukdomar sprids mellan djur och från djur till människa. Något som reglerar smittans omfattning är hur många arter som finns i ett område – den biologiska mångfalden. När det finns konkurrens mellan arter minskar ofta smittspridningen.
Oklarheter om vilket inflytande medborgardialoger kan ha på beslut i omstridda frågor leder inte sällan till konflikter. Martin Westin från SLU har studerat hur samhällsplanerare hanterar maktrelationer med medborgare i sådana dialoger. I sin avhandling beskriver han fyra olika synsätt på makt, och lanserar en ”begreppsfamilj” som kan användas i såväl utbildning som i praktisk planering.
Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.
