Ta fram ny kunskap om artutdöende, satsa på forskning om biologisk mångfald som samhällsfråga, verka för ökat naturskydd, motverka illegal handel med hotade arter. Det är exempel på löften som elva svenska organisationer, däribland CBM och Artdatabanken vid SLU, avgav till Internationella naturvårdsunionen för två år sedan. Nu berättar de hur löftena från respektive organisation har uppfyllts.
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2020 går till Helena Allard för hennes arbete för att öka den biologiska mångfalden på Svenskt Sigill-gårdar. Odlarna kan nu enkelt välja att göra rätt och tusentals åtgärder kommer att genomföras under de närmaste åren. Prisutdelningen skedde i Ultuna kunskapspark på Sveriges lantbruksuniversitets campus i Uppsala i samband med biologiska mångfaldens dag 22 maj.
Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer och påverkar dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Och om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada. Det visar en internationell studie som publicerats i tidskriften Science. I studien redovisas de första konkreta uppgifterna om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
I en ny rapport, ”Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden”, redovisas en intervjustudie med 40 lantbrukare från tre olika svenska jordbruksregioner. Nu bjuder författarna in till ett digitalt diskussionsmöte kring rapporten och kring lantbrukets förutsättningar i Sverige i framtiden. Mötet sker den 29 maj kl 14–15.
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter. Det visar Johanna Karlsson i en doktorsavhandling från SLU.
Utbrott av harpest upptäcks ofta först när människor insjuknar. Då är det ofta för sent att försöka begränsa smittspridningen eller förvarna sjukvården. En smart lösning skulle kunna vara att utveckla tidiga prognoser som bygger på smittade djur som fångas och lagras av pärlugglor under häckningen. Det hoppas ett forskarlag som har visat att pärlugglan gärna inriktar sig på just smittade djur.
Klimatmärkning är ett styrmedel som kan användas för att påverka konsumenters inköp av livsmedel. Enligt en ny studie från SLU och Lunds universitet tycks de flesta konsumenter inte ha något emot klimatmärkning av köttprodukter. En tredjedel vill dock inte alls veta hur klimatet påverkas av inköpen, och somliga undviker aktivt klimatmärkningen för att slippa känna att de borde ändra sitt beteende.
För att skapa förutsättningar för en viltförvaltning som balanserar olika intressen, minimerar konflikter och möjliggör ett långsiktigt hållbart nyttjande av vilt och andra naturresurser krävs ökad lokal anpassning och samverkan. Det visar en ny avhandling från Sveriges lantbruksuniversitet.
Runt om i landet finns hobbyodlare som med stor möda försöker få fram fina och goda jordgubbar. En forskargrupp från SLU vill ta vara på engagemanget och lanserar en jordgubbs-app där odlare kan identifiera och rapportera in observationer av olika arter i jordgubbslandet. Målet med denna medborgarforskning är att ta fram bättre odlingsråd för svenska trädgårdar, bl.a. när det gäller skadegörare.
SLU Grogrund startar ett projekt för att utveckla nya rapssorter som ska bidra till att det högvärdiga proteinet som rapsen innehåller ska kunna användas i högre grad, både i livsmedel för människor och som foder till djur.
I Sverige behöver vi öka vår självförsörjning av livsmedel och producera en större andel av det vi konsumerar inom landet. Dessutom behöver vi ta tillvara en större an
Över 10 000 observationer av tussilago, blåsippa, vitsippa, sälg, björk och hägg rapporterades in från nästan 2 000 platser i landet, när Vårkollen ville veta hur långt våren hade kommit under Valborgshelgen. Växternas blomning respektive lövsprickning har kommit långt norrut i år, jämfört med för 100 år sedan, men jämfört med de senaste fem årens vårkollar, så blev det ganska nära medel.
Den stora minskningen av arealen naturbetesmark och äng under de senaste 200 åren utgör ett hot mot alla de växter som behöver ett öppet landskap. Det är känt sedan tidigare att vägkanter kan vara en viktig livsmiljö för dessa växter, och ju äldre vägarna är desto bättre, visar en ny studie från SLU och Stockholms universitet.
