800 nedgrävda tvättlappar ska visa hur svensk jord mår
Den här veckan startar SM i nedbrytning. Runt om i landet grävs 800 tvättlappar ner för att grävas upp nästan tre månader sedan. Det är då som avgörandet kommer; vems odlingsmark mår bäst?
-
-
Lejon försvårar klimatanpassningen för bytesdjur
Risken att ätas av ett lejon kan påverka möjligheten för flera av Afrikas djur att anpassa sig till ett allt varmare klimat. Det visar ett internationellt forskarlag med forskare från SLU i en ny studie. Forskarna betonar behovet av att inkludera predation i klimatförändringsprognoser för hotade däggdjur.
-
Virkesförrådet ökar men i långsammare takt
Virkesförrådet i den svenska skogen fortsätter att öka, men nu i långsammare takt. Sveriges totala virkesförråd uppgår nu till 3,6 miljarder skogskubikmeter. Det visar SLU Riksskogstaxeringen som idag publicerar årlig officiell statistik.
-
Fladdermöss ska kartläggas med frivilligas insatser
I ett nytt medborgarforskningsprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet i Umeå och Uppsala ska fladdermössens aktivitet kartläggas med allmänhetens hjälp.
-
Kan mångbruket rädda glesbygden?
Kan mångbruk rädda glesbygden? Dokumentärfilmen ”Guld och gröna skogar?” är en resa genom skogslandet där vi träffar företagarna som satsar på skogens mjuka värden.
-
Pandareservat i icke-traditionella livsmiljöer kan underlätta bevarandet
Skyddade områden som skapas för att värna hotade djurarter kan i själva verket vara hinder för bevarandet, om livsmiljön och födan är för ensidig. Det hävdar ett internationellt forskarlag, som bl.a. använder jättepandan som exempel. I en ny artikel ifrågasätter de synen på pandan som utpräglad bambuspecialist och efterlyser nya reservat med mer varierade livsmiljöer och ett bredare utbud av föda.
-
Så sparar älgen energi om vintern
För att spara energi om vintern sänker älgen både hjärtrytm och kroppstemperatur kraftigt. Det visar en ny studie där forskare utrustade älgar med sensorer och GPS-halsband för att för första gången kunna mäta älgars fysiologiska variationer över ett helt år. Studien är gjord inom ett samarbete mellan SLU och norska Høgskolen i Innlandet.
-
SLU i brett samarbete för biologisk mångfald
Ta fram ny kunskap om artutdöende, satsa på forskning om biologisk mångfald som samhällsfråga, verka för ökat naturskydd, motverka illegal handel med hotade arter. Det är exempel på löften som elva svenska organisationer, däribland CBM och Artdatabanken vid SLU, avgav till Internationella naturvårdsunionen för två år sedan. Nu berättar de hur löftena från respektive organisation har uppfyllts.
-
Naturvårdspriset 2020 för arbete med att öka biologisk mångfald i odlingslandskapet
SLU Artdatabankens naturvårdspris 2020 går till Helena Allard för hennes arbete för att öka den biologiska mångfalden på Svenskt Sigill-gårdar. Odlarna kan nu enkelt välja att göra rätt och tusentals åtgärder kommer att genomföras under de närmaste åren. Prisutdelningen skedde i Ultuna kunskapspark på Sveriges lantbruksuniversitets campus i Uppsala i samband med biologiska mångfaldens dag 22 maj.
-
Trädkronorna skyddar livet i skogen från den globala uppvärmningen
Trädkronornas kylande bladverk skyddar livet i skogen från extrema temperaturer och påverkar dessa arters anpassning till den globala uppvärmningen. Och om skuggan försvinner tar arterna som bor där skada. Det visar en internationell studie som publicerats i tidskriften Science. I studien redovisas de första konkreta uppgifterna om hur uppvärmningen i skog skiljer sig från den på öppna ytor.
-
Lantbrukares tankar om ändrade förutsättningar och om framtiden i ny rapport
I en ny rapport, ”Sveriges förändrade lantbruk: lantbrukarnas egna röster om förändringar sedan 1990-talet och strategier inför framtiden”, redovisas en intervjustudie med 40 lantbrukare från tre olika svenska jordbruksregioner. Nu bjuder författarna in till ett digitalt diskussionsmöte kring rapporten och kring lantbrukets förutsättningar i Sverige i framtiden. Mötet sker den 29 maj kl 14–15.
-
Biprodukter kan ersätta spannmål och soja i mjölkkornas kraftfoder
När mjölkkor utfodras med mycket spannmål och bönor som komplement till vallfoder äter de mer potentiella livsmedel än vad de producerar i form av mjölk. Men om man ersätter spannmål och bönor med biprodukter, såsom betfiber, drank, rapsmjöl och kli, så producerar korna mycket mer livsmedel än vad de äter. Det visar Johanna Karlsson i en doktorsavhandling från SLU.
Visa mer
Loading...