Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • ​Online-seminarium om fårvallning med hund

    Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU arrangerar tillsammans med Svenska Djurskyddsföreningen och Compassion in World Farming ett seminarium om djurvälfärdsaspekter för vallade får vid hobbyvallning med hund. Halvdagsseminariet via länk hålls torsdag den 10 december kl 13.00–16.30.

  • Forskare gör kartrevolution med miljödata och AI

    När man går i skogen och följer en karta dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck som inte finns med på kartan. På svenska terrängkartor är endast 19 procent av vattendragen markerade. Nu lanserar SLU i samarbete med Skogsstyrelsen nya digitala kartor som ger en mer fullständig bild av bäckar och fuktiga partier i skog och mark och som omfattar 56 procent av vattendragen.

  • ​Ny donation till SLU:s hundcancerforskning

    När två hundar från Hanna Nilssons kennel drabbades av cancer bestämde hon sig för att göra något för att medverka till att rädda framtida hundliv. Resultatet blev en insamling på närmare 150 000 kr till cancerforskning vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).

    Hanna Nilsson är hundtränare, driver en kennel och ett hundpensionat. När golden retrievern Nimbus dog bara 2,5 år gammal i en snabb

  • Över 12 000 hittills okända mikroorganismer beskrivna i gigantiskt globalt samarbete

    En databas som beskriver arvsmassan hos mer än 52 000 olika bakterier och arkéer, varav över 12 500 hittills okända, har lanserats i tidskriften Nature Biotechnology. Databasen bygger på 10 450 olika miljöprov från hela världen – från människokroppen till friska luften och havens djup – och visar i vilka miljöer och i vilken mängd nästan vilken bakterieart som helst förekommer.

  • SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs innovationspris

    ​Ett innovationspris för hållbara forskningsprojekt till nytta för de gröna näringarna eller samhället i stort är nu skapat. Det är SLU, Sveriges lantbruksuniversitet, i Skara, SLU Holding och Sparbanken Skaraborg som står bakom priset som är på 100.000:- och kommer att delas mellan ett innovationspris på 75.000:- och ett tillväxtpris på 25.000:-.

  • Renarna anpassar sin användning av tundran till landskapets struktur

    Klimatförändringarna leder till en ökad grönska och förbuskning av den arktiska tundran. En viktig fråga är hur renar kan påverka denna utveckling. Enligt en ny studie klarar renarna att hålla tillbaka lågvuxna buskar genom bete och tramp, men inte etablerade högre buskage.

  • Pressinbjudan: Webb-symposium om ackumulering av mikroplast i jordbruksmark

    Mikroplast är en av många föroreningar i det avloppsslam som sprids på jordbruksmark. Användningen av slam som jordförbättring förväntas fortsätta, och eventuellt öka, i Sverige framöver. Därför är det viktigt att vi har en klar uppfattning om hur mikroplasten rör sig i mark och miljö, var den ackumuleras och vilka risker detta för med sig. Om detta handlar ett webb-seminarium vid SLU 2 december.

  • ​Svenskt kunnande om låg antibiotikaanvändning och friska kor sprids i ny FN-rapport

    I en samproduktion mellan svensk expertis och FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation FAO redogörs för de svenska erfarenheterna som lett till att svensk mjölkproduktion är i världsklass när det gäller låg antibiotikaanvändning kombinerat med friska och högproduktiva djur. Rapporten lanseras i samband med World Antimicrobial Awareness Week.

  • Växtföljder – ett lovande sätt att få maten att räcka i ett förändrat klimat

    Trenden går mot enahanda odlingssystem med färre grödor i växtföljden. Samtidigt visar en ny studie att de skördeökningar man får genom mer varierade växtföljder är särskilt stora under varma, torra år. Att variera växtföljderna mer kan vara ett bra sätt att anpassa jordbruket till ett varmare och torrare klimat. Studien bygger på upp till 60 års data från långliggande jordbruksförsök i Europa.

  • Läderbaggarna har klarat de senaste 25 åren bra men kan bli hemlösa på sikt

    I 25 år har forskare följt läderbaggen i ekhagar i Östergötland. Under den tiden har populationen i området varit relativt stabil, medan den har varierat i enskilda träd. De träd som var superträd för läderbaggarna för 25 år sedan har bytts mot nya favoriter. På sikt är det ett problem att det inte finns tillräckligt många yngre ekar som läderbaggarna kan flytta till i framtiden.

  • ​Arterna har ofta svårt att hänga med när klimatet förändras

    Ett unikt och tidigare otillgängligt arkiv över naturens kalender, insamlat i de länder som förut var Sovjet, visar att det kan bli svårt för många arter att anpassa sig till ett nytt klimat. Arterna följer signaler i sin miljö för att göra rätt sak vid rätt tidpunkt, t ex blomma eller vakna ur vintervilan. Med de pågående klimatförändringarna förändras tajmningen hos dessa signaler snabbt.

Visa mer