SLU inför hårdare miljökrav för ett bättre klimat
En kraftig minskning av flygresandet är en av de fem nya åtgärder som Sveriges lantbruksuniversitet nu har beslutat om. Syftet är att ytterligare minska universitetets klimatpåverkan.
En kraftig minskning av flygresandet är en av de fem nya åtgärder som Sveriges lantbruksuniversitet nu har beslutat om. Syftet är att ytterligare minska universitetets klimatpåverkan.
Klimatet och dess förändringar påverkar det komplexa samspelet mellan arter, och har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism. Nu har en nordisk forskargrupp visat hur mikroklimatet formar insektssamhällena inom ett landskap på Grönland. Resultaten antyder att klimatförändringar kan förändra maktförhållandena mellan insekterna, och hur de påverkar miljön.
Svenskodlade ärter har framtiden för sig, menar forskare och näringslivsaktörer som nu drar igång ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden.
Forskare från SLU har undersökt hur produktionen av kött, mjölk och ägg skulle behöva förändras om EU skulle producera så mycket mat som möjligt utan att importera soja. Studien visar att antalet grisar och fåglar skulle behöva minska markant, medan antalet idisslare inte behöver påverkas lika mycket. För att bibehålla intaget av näringsämnen skulle vi även behöva äta mer från växtriket.
Med genetiska verktyg som ”gensaxen” kan växtförädlare göra precisa förändringar i grödors arvsmassa. Den legala ställningen för grödor som tas fram med sådan teknik är omtvistad. Ett internationellt forskarlag har analyserat en dom i EU-domstolen och menar att denna dom, tillsammans med definitionen av GMO i EU:s eget direktiv, visar att grödor förädlade med gensaxen inte nödvändigtvis är GMO.
EU-kommissionen initierar ett nytt europeiskt referenscenter för djurvälfärd med inriktning på idisslare och hästdjur. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått förtroendet att driva och leda detta konsortium av forskningsinstitutioner. Syftet är bl.a. att förbättra tillämpningen av EU:s djurskyddslagstiftning och stödja medlemsstaterna i deras officiella kontroller inom djurskyddsområdet.
En amerikansk donation ger Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och University of Illinois, Urbana-Champaign (UIUC) 500 000 dollar (ungefär 4,2 miljoner kronor) var till forskning om idisslare med fokus på zoonotiska sjukdomar.
Den av professorerna Börje Gustafsson och Howard Whitmore inrättade fonden Gustafsson and Whitmore lnternational Dairy Cattle Research Award Fund kommer att tio år framåt
Intresset för genomiska test, dvs. analyser av djurs hela arvsmassa, har ökat snabbt inom aveln på mjölkkor. Det är numera billigt att ta fram DNA-profiler på enskilda individer och enligt en ny SLU-ledd studie ger de en bättre bild av vilka kvigkalvar som bör bli avelsdjur i besättningen, i jämförelse med dagens härstamningsindex.
Skogsbruk kan idag ha andra, eller fler, syften än att producera trä. Örjan Grönlund har i sitt doktorsarbete vid SLU och Skogforsk undersökt hur skogsbruk med flera mål bedrivs i Sverige idag. Han beskriver också vad som hämmar sådant skogsbruk och vilka lärdomar som kan hämtas från det konventionella skogsbruket.
Tropiska regnskogar har en unik förmåga att lagra stora mängder koldioxid. Att återställa förstörd regnskog är därför viktigt för hela planeten. För att detta arbete ska bli framgångsrikt har forskare nu undersökt träds genetiska variation och sett vilka träd som klarar ett allt torrare och varmare klimat.
Nationellt centrum för djurvälfärd (SCAW) vid SLU arrangerar tillsammans med Svenska Djurskyddsföreningen och Compassion in World Farming ett seminarium om djurvälfärdsaspekter för vallade får vid hobbyvallning med hund. Halvdagsseminariet via länk hålls torsdag den 10 december kl 13.00–16.30.
När man går i skogen och följer en karta dröjer det inte länge förrän man hittar en bäck som inte finns med på kartan. På svenska terrängkartor är endast 19 procent av vattendragen markerade. Nu lanserar SLU i samarbete med Skogsstyrelsen nya digitala kartor som ger en mer fullständig bild av bäckar och fuktiga partier i skog och mark och som omfattar 56 procent av vattendragen.