Hur mycket luftföroreningar tar våra stadsträd hand om? Hur mycket kol kan träd lagra och förhindra utsläpp av koldioxid? Kan samhället tjäna pengar på träd? Svaren på dessa och flera andra frågor finns nu sammanställda inom projektet i-Tree Sverige, bedrivet vid SLU, som under de senaste tre åren fullföljt beräkningar på stadsträd i nio städer runt om i Sverige.
De gröna näringarna står inför en stor hållbarhetsutmaning. Mer mat måste nå fler konsumenter samtidigt som samhället behöver bli mer klimatpositivt. Nytänkande och innovation behövs inom inte minst i jord- och skogsbruk. Därför satsar Sparbanken Skåne med ägarstiftelsen Finn, Sparbanken Skaraborg och Sparbanksstiftelsen Norrland på tre innovationspris tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet
SLU och Evidensia är ledande aktörer inom svensk djursjukvård och har sedan ett antal år bedrivit kliniska forskningsprojekt tillsammans. Nu formaliseras samarbetet för att ytterligare öka kunskapsutvecklingen för en djursjukvård i världsklass.
Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid SLU undersöker hur djurskyddslagstiftningen påverkar animalieproduktionens ekonomi och internationella konkurrensförmåga i Sverige och flera andra EU-länder. Resultaten från studien kommer att ge beslutsfattare underlag och värdefulla råd angående hur man kan förbättra djurvälfärden på ett sätt som är hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv.
Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling försvinner denna klimatvinst. Alla baljväxter är dock mycket klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein.
I takt med klimatuppvärmningen förskjuts även naturens kalender. Det som händer på våren kommer tidigare och hösthändelser senare. Men i Ryssland och dess grannländer förskjuts olika händelser olika snabbt beroende på när de inträffar, vilken trofisk nivå de berör och om de uppträder i en tidigare varm eller kall region. Tillsammans får dessa förändringar hela näringskedjor att knaka i fogarna.
En stor europeisk forskningsstudie har visat att skörden och jordbruksmarkens förmåga att utföra ekosystemtjänster, samt dess biologiska mångfald, blir bättre ju större del av året marken täcks av grödor. Att så mer täck- eller mellangrödor i Sverige skulle därför kunna ha gynnsamma effekter på produktionen.
Runt 80 000 älgar fälls varje år i Sverige, och merparten av dessa jagas med hund. Men hur påverkar denna jaktmetod älgarna? Med hjälp av ny teknik har forskare undersökt detta och sett att älgarna påverkas, men att de ofta återhämtar sig snabbt.
Utevistelsers betydelse för hälsan har uppmärksammats under coronapandemin. Men vilken typ av skog är viktigast för hälsan? Och vad händer med människan, fysiskt och psykiskt, när hon vistas i skogsmiljöer? Under våren bjuder SLU in till tio inspirationsföreläsningar på detta tema. Vid premiären, 26/1, avhandlas den tätortsnära skogens betydelse för hälsan samt Islands första rekreationsskog.
En kraftig minskning av flygresandet är en av de fem nya åtgärder som Sveriges lantbruksuniversitet nu har beslutat om. Syftet är att ytterligare minska universitetets klimatpåverkan.
Klimatet och dess förändringar påverkar det komplexa samspelet mellan arter, och har stor betydelse för insektsangrepp på växter, pollinering, predation och parasitism. Nu har en nordisk forskargrupp visat hur mikroklimatet formar insektssamhällena inom ett landskap på Grönland. Resultaten antyder att klimatförändringar kan förändra maktförhållandena mellan insekterna, och hur de påverkar miljön.
Svenskodlade ärter har framtiden för sig, menar forskare och näringslivsaktörer som nu drar igång ett växtförädlingsprogram för ärt med moderna växtförädlingsverktyg. Målet är nya, stabila ärtsorter för svenska odlingsförhållanden, som tål variationer i vädret, som smakar bättre och som har fler användningsområden.
