Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 22 april sänds den trettonde upplagan av konferensen digitalt från årets värdstad Lund. Årets tema är Var dag utomhus. Årets moderatorer är Lunds stadsträdgårdsmästare Karl-Oscar Seth och riksarkitekt Helena Bjarnegård, Boverket.
På gårdar där korna mjölkas med robotar granskas mjölken av sensorer som bland annat mäter färg och ledningsförmåga. Sensordata kan även användas för att indirekt uppskatta celltalet i mjölken, ett viktigt mått på både juverhälsa och mjölkkvalitet. Det visar Dorota Anglart från SLU och DeLaval i en avhandling som bland annat presenterar maskininlärningsmodeller.
I en nyligen publicerad studie har en grupp forskare vid SLU visat att ett kombinerat system med klimatskatt på livsmedel och återföring till jordbruket som stöd för återvätning av utdikade torvmarker kan ge ansenliga minskningar av utsläppen av växthusgaser
SLU har utnämnt Tove Fall till att blir Årets SLU-alumn 2021. Tove Fall är en framgångsrik ung forskare som utmärkt sig inom flera områden. Hon bedriver betydande forskning kring hunddiabetes, covid-19 och hundars goda påverkan vid barnastma.
Tove Fall tog veterinärexamen från SLU 2005 och disputerade 2009. Idag är Tove professor i molekylär epidemiologi och ställföreträdande prefekt på institu
Spindeltråd är den starkaste fiber vi känner till, men det bör gå att tillverka konstgjord spindeltråd som är ännu starkare. Det menar en forskarduo från KI och SLU som hör till pionjärerna inom detta forskningsfält. I en ny artikel i tidskriften ACS Nano utnyttjar de grundläggande kunskaper om cellbiologi och proteinveckning för att beskriva hur detta bör kunna gå till.
Hur mycket luftföroreningar tar våra stadsträd hand om? Hur mycket kol kan träd lagra och förhindra utsläpp av koldioxid? Kan samhället tjäna pengar på träd? Svaren på dessa och flera andra frågor finns nu sammanställda inom projektet i-Tree Sverige, bedrivet vid SLU, som under de senaste tre åren fullföljt beräkningar på stadsträd i nio städer runt om i Sverige.
De gröna näringarna står inför en stor hållbarhetsutmaning. Mer mat måste nå fler konsumenter samtidigt som samhället behöver bli mer klimatpositivt. Nytänkande och innovation behövs inom inte minst i jord- och skogsbruk. Därför satsar Sparbanken Skåne med ägarstiftelsen Finn, Sparbanken Skaraborg och Sparbanksstiftelsen Norrland på tre innovationspris tillsammans med Sveriges lantbruksuniversitet
SLU och Evidensia är ledande aktörer inom svensk djursjukvård och har sedan ett antal år bedrivit kliniska forskningsprojekt tillsammans. Nu formaliseras samarbetet för att ytterligare öka kunskapsutvecklingen för en djursjukvård i världsklass.
Ett tvärvetenskapligt forskningsprojekt vid SLU undersöker hur djurskyddslagstiftningen påverkar animalieproduktionens ekonomi och internationella konkurrensförmåga i Sverige och flera andra EU-länder. Resultaten från studien kommer att ge beslutsfattare underlag och värdefulla råd angående hur man kan förbättra djurvälfärden på ett sätt som är hållbart ur ett ekonomiskt perspektiv.
Svenska ärtor, bönor och linser kokade och förpackade i Sverige har väsentligt lägre klimatpåverkan än deras importerade motsvarigheter. Men om de svenska baljväxterna transporteras utomlands för förädling försvinner denna klimatvinst. Alla baljväxter är dock mycket klimatsmarta proteinkällor i förhållande till animaliskt protein.
I takt med klimatuppvärmningen förskjuts även naturens kalender. Det som händer på våren kommer tidigare och hösthändelser senare. Men i Ryssland och dess grannländer förskjuts olika händelser olika snabbt beroende på när de inträffar, vilken trofisk nivå de berör och om de uppträder i en tidigare varm eller kall region. Tillsammans får dessa förändringar hela näringskedjor att knaka i fogarna.
En stor europeisk forskningsstudie har visat att skörden och jordbruksmarkens förmåga att utföra ekosystemtjänster, samt dess biologiska mångfald, blir bättre ju större del av året marken täcks av grödor. Att så mer täck- eller mellangrödor i Sverige skulle därför kunna ha gynnsamma effekter på produktionen.
