Kunskap om kolinlagring i skog och mark hjälper kommuner att minska sin klimatpåverkan och bidrar på så sätt till att Sverige kan uppnå klimatmålet om netto noll växthusgasutsläpp 2045. Det framgår i en ny rapport från SLU som har tagits fram på uppdrag av Stockholms stad. Kunskapen är avgörande för utvecklandet av nya klimatstrategier och styrmedel som tar hänsyn till betydelsen av kolsänkor.
Trots att jordbrukets näringsutsläpp till Östersjön har minskat är merparten av havet fortfarande drabbat av övergödning och bottendöd. Sedan 2007 finns en gemensam åtgärdsplan för Östersjöns miljö, med konkreta mål och åtgärder för för de nio länderna runt Östersjön. En ny studie visar att inget land har genomfört allt de lovat göra för att minska näringsutsläppen från jordbruket till Östersjön.
Fisket på marina arter som strömming, gråsej och torsk bör minska medan fisket föreslås kunna öka på bland annat kolja och vitling. När det gäller flera insjöfiskar bedöms fisket på bland annat sik i Vänern och siklöja i Vättern kunna öka. Det visar SLU:s årliga översikt ”Fisk- och skaldjursbestånd i svenska hav och sötvatten”, som görs på uppdrag av Havs- och vattenmyndigheten.
Konferensen Publika parker och stadsrum är mötesplatsen för alla som jobbar med publika parker och stadsrum i offentlig eller privat regi. Den 30 maj, för fjortonde gången, i år med Helsingborg som värdstad. Årets tema är Den lekfulla staden. SLU Tankesmedjan Movium har sedan 2008 tillsammans med Helsingborgs stad, Malmö stad och numera Lunds kommun arrangerat Publika parker och stadsrum årligen.
I juli 2020 publicerades i tidskriften Nature mycket överraskande och uppmärksammade resultat om en på kort tid drastisk ökning av avverkade arealer och volymer i Finland och Sverige. Många forskare ifrågasatte tidigt resultaten, och i en nyligen publicerad studie visas nu hur Nature-artikelns resultat om kraftigt ökad avverkning i Finland och Sverige kunde bli så felaktiga.
Tävlingshästar måsta ha rätt genetiska förutsättningar för att tåla hård träning och vinna tävlingslopp. Med hjälp av olika genetiska kartläggningsmetoder visar Maria Rosengren att atletisk prestation hos kallblodstravare påverkas av många gener, som bland annat påverkar blodtryck, och att inte bara fysiska egenskaper är viktiga, utan också mentala egenskaper såsom minne och inlärningsförmåga.
Svenskarnas livsmedelskonsumtion överskrider i flera avseenden de så kallade planetära gränserna för livsmedelssystemet. En klimatskatt på mat skulle kunna minska den svenska medelkostens miljöavtryck med 7–12 procent, men det finns också konflikter mellan olika miljömål som komplicerar bilden. Om detta skriver Emma Moberg i en doktorsavhandling från SLU.
Vägsalt används för att skapa framkomlighet i trafiken, men vad har det för negativa effekter, förutom rostande bilar och arga insändare? En ny global studie har undersökt hur livet i sjöar påverkas av att salthalterna ökar – och den påverkan är större än man tidigare anat.
Annika Bergman, vd för Hushållningssällskapet Halland, har tilldelats utmärkelsen Årets SLU-alumn. Efter lantmästarexamen vid SLU 1992 har hon haft ett starkt engagemang när det gäller de gröna näringarna. Hon får utmärkelsen då hon genom att dela med sig av sin gedigna erfarenhet av företagsledning och utveckling har lyft ledarskapsfrågor till glädje och nytta för många.
Hur mår landets djurägare och hur ser de på hot, brott och kritik mot sin djurproduktion? I en ny rapport från SLU och KTH speglas tillståndet. Bland företagare som drabbats är det särskilt de yngre som mår dåligt och som tappat framtidstro och förtroende för samhällets stöd. När familjen påverkas av hot och kritik mot verksamheten försvinner motivationen för att fortsätta producera livsmedel.
Inom hästavel kan urval för rörlighet ha ökat andelen anlagsbärare för den dödliga sjukdomen ”Warmblood Fragile Foal Syndrome” (WFFS). Föl som har anlaget för WFFS i dubbel uppsättning är inte livsdugliga och aborteras eller måste avlivas direkt efter födseln. Andelen anlagsbärare är högre än förväntat för ett dödligt anlag.
Siljansfors försökspark i närheten av Mora har mätt snödjupet ända sedan år 1922, samma år som det första Vasaloppet kördes. Det genomsnittliga snödjupet den 1 mars har bara minskat från 43 cm till 38 cm under alla dessa år. Försöksparken är en del av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU), och används för skoglig fältforskning.