Filmpremiär: ”En skog av siffror”
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
Riksskogstaxeringen och SLU:s försöksparker fyller 100 år - en viktig milstolpe för Sveriges ambition att bruka sina naturresurser på ett hållbart sätt. SLU drar igång jubileumsfirandet med en filmpremiär.
I samhällets hållbara omställning finns många förväntningar på jordbruksmarken. Den ska vara bas för produktion av mat, förnybara material, bioenergi, kolinlagring, biodiversitet och andra ekosystemtjänster, men också hysa solcells- och vindkraftsparker. Många nyttor behöver tillgodoses i en framtida mångfunktionell markanvändning, men vad ska prioriteras? Om detta handlar Alnarpskonferensen 2023.
Den europeiska betesmarken krymper och nu görs en satsning på att vända trenden. Kunskap om framgångsrika metoder för effektiv betesdrift ska spridas inom det europeiska lantbruket genom samverkan mellan bönder, rådgivare och forskare i åtta länder. I Sverige drivs detta EU-projekt av SLU och Svenska Vallföreningen, som nu söker kontakt med personer som vill bidra eller lära sig mer om bete.
SLU anordnar just nu en tävling för Sveriges gymnasieelever, där vinnarna får bestämma vad som ska hända med nio hektar skog. Det vinnande lagets beslut genomförs under våren. Nu är juryn för tävlingen utsedd, där bland andra Maria Wetterstrand och Heidi Andersson ingår.
Drygt 80 deltagare från ett stort antal europeiska länder träffas på SLU Campus Ultuna den 1-2 februari, för att diskutera utformning och inriktning på framtida skogsövervakning. Workshopen förväntas bidra till EU-kommissionens kommande lagstiftningsförslag om ny skogsövervakning samt strategiska skogsplaner. Mötet är en uppföljning av en tidigare workshop på samma tema i Tjeckien 2022.
Fiskefria områden kan bidra till att stärka bestånd av fisk och skaldjur och återställa ekosystemens funktion. Erfarenheter av de svenska fiskefria områdena har visat att bestånden tillväxer snabbt när ett område fredas, framgår i ny rapport från Sveriges lantbruksuniversitet. Men det finns undantag - och om ett område öppnas upp igen för fiske kan de positiva effekterna försvinna på några få år.
Det är välkänt att den biologiska mångfalden påverkas av att värdefulla livsmiljöer förvinner och av att klimatet blir varmare, men det har varit svårare att visa om dessa hot förstärker varandra. Nu finns en studie som visar att de senaste 60 årens kombination av igenväxning av gamla ängs- och betesmarker och ökande medeltemperaturer har gjort att många arter har minskat sin utbredning i Sverige.
Växtskyddsmedel används för att få säkrare och bättre skördar. Honungsbin och andra pollinerare utsätts för rester av dessa ämnen när de samlar pollen och nektar i landskapet. Just pollen innehåller många ämnen och höga halter i jämförelse med nektar och luft, och fortlöpande analys av rester i pollen kan därför vara ett sätt att övervaka risken med med växtskyddsmedel för blombesökande insekter.
Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.
Vem ska få det ärofyllda stipendiet till Ulla Molins minne 2023? I år gick utmärkelsen till Lisa Ising, en av Sveriges främsta trädgårdsjournalister och initiativtagare till gräsrotsinitiativet och succén Slottsträdgården i Malmö.
Några av människans sjukdomar som cancer, allergier, hjärt- och kärlsjukdomar, ärftliga näthinnesjukdomar samt neurologiska sjukdomar drabbar även hundar. Nu gör Sveriges lantbruksuniversitet en forskningssatsning i komparativ medicin för att bättre förstå dessa sjukdomar och förbättra diagnostik, förebyggande åtgärder och behandlingar för ökad hälsa och livskvalitet hos djur och människor.
Orsakerna till att människor smittas av gnagarburna sjukdomar är ett samspel mellan naturliga och mänskligt skapade faktorer – detta gäller världen över. Det visar forskare, från bland annat SLU, i en ny global studie där drivkrafterna bakom gnagarburna sjukdomar identifierats. De flesta gnagararter som kan bära på smitta rör sig gärna nära människor eller jagas av människor för kött eller päls.