Vintern har varit nyckfull, inte minst i Sydsverige, med omväxlande snöperioder och värme. I norr har framför allt kusten fått ovanligt mycket snö. Nu vill Svenska Botaniska Föreningen och SLU veta hur växterna har reagerat på just denna vår, runt om i landet. Allmänheten uppmanas att kolla upp en handfull vårtecken under valborgshelgen (30 april–1 maj) och rapportera in dem till Vårkollen.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
Svenska lekplatser har nyligen undersökts i ett miljöanalysprojekt vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU). Resultaten visar en drastisk minskning av antalet kommunalt förvaltade lekplatser under 2000-talet. Studien visar också en stor variation i lekplatsernas kvalitet.
En del lantbruksföretagare arbetar hårt med att göra affärer på ett hållbart sätt - andra inte. Vilka åtgärder behövs då för att uppmuntra omställningen till ett mer hållbart lantbruk? Den 21 april lägger Vera Sadovska fram sin avhandling som baseras på studier av lantbruksföretag i Sverige, Norge, Italien och Grekland. Företagens affärsmodell är av speciellt intresse.
Kaffets vissnesjuka orsakar stora skördeförluster i Etiopien. Nu har forskare från SLU och Etiopien utvecklat, formulerat och utvärderat preparat med nyttosvampar från släktet Trichoderma mot sjukdomen. Bekämpningseffekten har varit god under fältförhållanden och därför rekommenderar forskarna nu att de nya biologiska bekämpningsmedlen används i stor skala för att skydda landets kaffeodlingar.
Den totala konsumtionen av grönsaker, frukt och bär i Sverige har fördubblats under de senaste 20 åren. Importen av frukt och grönsaker har ökat snabbt, men det har även konsumentintresset för närproducerade livsmedel. Lisa Blix Germundsson har i sin avhandling undersökt hur kunskaps- och innovationssystemet inom svensk trädgårdsnäring kan stärkas.
En ny studie visar att återställande av populationer av nio vilda djurarter/grupper av arter – havsfiskar, valar, hajar, gråvargar, gnuer, havsuttrar, myskoxar, afrikanska skogselefanter och amerikanska bison – tillsammans skulle kunna underlätta ytterligare fångst av koldioxid. Att skydda och återställa sådana långlivade arter skulle säkerställa betydande minskning av koldioxid under lång tid.
För en vecka sedan var det vårdagjämning, men inte så många kände någon direkt vår i luften då det var regn eller snö blandat med lite solglimtar. Våren är dock i antågande, men hur fort det går tills vi ser alla vanliga vårtecken kan vi inte veta i förväg. I Vårkollen kan var och en rapportera in hur långt våren har hunnit just där de befinner sig under Valborgshelgen.
Kraftledningsgator och vägrenar kan hysa lika många arter som ängs- och betesmarker med höga naturvärden, men det är inte alla typer av arter som trivs där. Dessa modernare miljöer kan därför inte ersätta ängar och beteshagar, även om de särskilt i blomfattiga landskap kan ha betydelse för den biologiska mångfalden. Det visar forskare från SLU i en ny studie.
Det blev fyra elever i klass NB22 på Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får bestämma över nio hektar skog. Elevernas val föll på att bevara den.
Fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala kammar hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med nio hektar skog utanför Uppsala.
Sveriges Lantbruksuniversitet (SLU) har under läsåret hållit en tävling där Sveriges gymnasieelever fått tävla om rätten att bestämma över en riktig skog. får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med en bit riktig skog. Det blev fyra elever i klass NB22 från Realgymnasiet i Uppsala som kammade hem förstapriset i SLU:s tävling och får därmed rätten att bestämma vad som ska hända med skogen.
