Gå direkt till innehåll

Nyhetsarkiv

  • Brospindel (Larinioides sclopetarius), den art som nu har fått en spinnkörtel analyserad i detalj. Foto: Lena Holm

    Ny forskning kan ge svar på gåtan om varför spindelns tråd är så stark

    Den spindeltråd som spindlar använder som flyktlina är världens segaste fiber. Nu har forskare vid SLU och KI gjort viktiga upptäckter om hur den bildas och är uppbyggd. Fibern visade sig bestå av tre rörformade lager inuti varandra. Lagren har olika egenskaper och bildas i olika delar av spinnkörteln. Detta ökar möjligheten att spinna konstgjord spindeltråd med den naturliga trådens egenskaper.

  • Älg bland unggranar. Foto: Inger Bjørndal Foss

    Stödutfodrade älgar åt mer gran

    Vissa markägare stödutfodrar älgar för att de ska klara vintern bättre, men detta tycks även göra att älgarna ändrar vad de äter i övrigt. En ny SLU-ledd studie visar att älgar som har ätit sockerbetor eller potatis också har ätit mer kvistar från gran. Det handlade inte om stora mängder gran, så det är oklart vilken praktisk betydelse detta betande har för skogsbruket.

  • Foto: David Stephansson

    Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora

    Världens skogar är viktiga i diskussionen om hur ökningen av koldioxid i atmosfären ska motverkas. Det råder enighet om att skogarna är den största sänkan bland världens landekosystem, men hur har den utvecklats under de senaste trettio åren? Svaret ges av ett forskarlag i tidskriften Nature. Globalt fortsätter världens skogar att vara en kolsänka, men de regionala förändringarna är stora.

  • Backtrav i snö. DNA som tidigare har betraktats som ”skräp” har nu visat sig bidra till att denna växt klarar köldstress bättre. Foto: Vaughan Hurry

    ”Skräp-DNA” visade sig hjälpa växten att klara köldstress

    En stor del av det DNA som finns i organismer innehåller ingen genetisk information, och man trodde länge att det var skräp. Ny forskning har visat att mycket av detta "skräp-DNA” faktiskt är aktiverat, men det har varit oklart varför. Nu har forskare från Umeå Plant Science Centre visat att denna aktivering av ”skräp-DNA” främjar växternas överlevnad under stress.

  • Ung skogsmård. Foto: Tom Hofmeester

    Bidra till forskning med foton på unga vilda djur

    I sommar kan människor delta i ett medborgarforskningsprojekt om vilda djurs reproduktion. SLU efterlyser bilder på familjegrupper eller unga individer av till exempel rödräv, grävling och bäver. Det är ett sätt att bidra till forskning om hur tiden när djuren får sina ungar påverkas av ett förändrat klimat.

  • Skelettskogen kan vara farlig, särskilt dagar då det blåser. Det varnar professor Thomas Ranius (SLU) för.

    Granbarkborren skapar skelettskogar i Småland och Östergötland

    Granbarkborren har skapat skelettskogar i Småland och Östergötland. Rådet är att undvika stigar i dessa områden på grund av risk för fallande träd. Forskare undersöker nu hur skelettskogarna påverkar biologisk mångfald. Kontakta Thomas Ranius för mer information.

  • Kallblodstravaren Monster Monsun, framgångsrik både som travhäst och avelshingst. Foto: Fredrik “Frasse” Fransson

    Kallblodstravare ger genetiska insikter om elitprestationer och blodtryck hos både häst och människa

    Kallblodstravare är nära släkt med nordsvenska brukshästar, men har avlats för snabbhet på travbanor och har inslag av varmblod i arvsmassan. Vi vet sedan tidigare att det finns arvsanlag som ger fördelar för prestation på travbanan, men nu vet vi också vad dessa fördelar innebär för hästen: Kallblodstravare med bara "elitanlag" hade lägre blodtryck under träning och bättre tävlingsresultat .

  • Regnskog som har restaurerats i etapper sedan 1998. Foto: Susanna Bergström, SLU

    25 års forskning visar: Så kan vi återställa skadad regnskog

    För första gången presenteras nu resultat efter 25 års arbete med att rehabilitera eldhärjad och intensivt avverkad regnskog. Studien fyller ett kunskapsglapp om långsiktiga effekter av restaurering och kan bli en viktig vägledning för fortsatt arbete med att återställa skadade ekosystem.

  • En trädgårdshumla (Bombus hortorum) äter på en åkertistel (Cirsium arvense) i en vägren intill en trafikerad väg. Foto: Svenja Horstmann.

    Trafik minskar vägrenars värde för pollinerande insekter

    Vägrenar kan vara en bra livsmiljö för pollinatörer, enligt en studie från Sveriges lantbruksuniversitet och Lunds universitet. Skötselmetoder som ger mer blommor resulterar också i fler vilda bin och även fjärilar vid de allra rikaste vägkanterna. Men ju mer trafikerad vägen är desto farligare är miljön för vilda bin och fjärilar.

  • Foto på liten blåklocka: iStock.com/ITkach

    Värmeböljan i maj gjorde att sommaren kom extra tidigt i år, visar Försommarkollen

    På världsmiljödagen och nationaldagen rapporterade medborgarforskare från nästan 1200 platser över hela landet in blomningen av hägg och syrén och några andra vanliga försommarblommor hemma hos sig. Resultaten visar att försommaren har hunnit extra långt norrut i år, jämfört med de föregående två årens Försommarkollar.

  • Älgar. Foto: Anne Viklund

    Räkna med viltet i svensk livsmedelsberedskap

    Vad är köttet i Sveriges viltstammar värt ur beredskapssynpunkt? Det har forskare från SLU och SVA beräknat. Svaret visade sig påverkas kraftigt av hur begränsad importen av livsmedel och insatsvaror är i ett krisläge. Vid en halverad import skulle viltköttets beredskapsvärde vara ca 5 miljarder kronor, vilket är vad det då skulle kosta att producera motsvarande mängd kött i jordbruket.

Visa mer