En ny avhandling visar att vildsvin kan öka växtmångfalden i brukade skogar genom att gräva upp jorden. Detta gynnar konkurrenssvaga arter och har positiva effekter på ekosystemet, men kan också påverka andra arter negativt.
Idag utvecklas ett nytt sätt att bekämpa växtsjukdomar, med RNA som släcker ned gener som skadegöraren använder för att sätta igång angreppet. Ett forskarlag lett från SLU har för första gången undersökt hur en sådan bekämpning påverkar andra mikroorganismer. Det RNA som användes för att bekämpa sjukdomen axfusarios störde inte det övriga mikroblivet på grödan, och var alltså väldigt specifikt.
Forskare vid SLU och Silvermuseet har studerat gamla träd med ristningar i norra Sverige. Märkena, som har samisk ursprung, markerar heliga platser och användes för ritualer. Traditionen hotas av skogsavverkning, vilket gör dokumentation viktig.
I Rwanda har komjölk en avgörande betydelse för barns tillväxt, men landet kämpar med låg mjölkavkastning och bristande mjölkkvalitet. I en fältstudie bland fattiga hushåll i norra Rwanda upptäcktes Salmonella i vart fjärde mjölkprov och 27 procent av småbarnen var hämmade i sin utveckling. En positiv slutsats är att det går att åstadkomma stora förbättringar med enkla och billiga åtgärder.
Grundskoleelever med problematisk frånvaro som får träffa en social tjänstehund i skolan får bättre skolresultat, bättre psykiskt mående och minskad frånvaro. Det visar det preliminära resultatet av en studie från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Uppsala universitet.
Lönsamheten i svensk nötköttsproduktion är hårt pressad. Samtidigt finns det en politisk vilja öka den inhemska produktionen, både för att öka självförsörjningsgraden och för att återställa den biologiska mångfalden i igenvuxna naturbetesmarker. Och det finns åtgärder som kan göra uppfödning av köttdjur lönsam, men ingen patentlösning som passar alla gårdar. Det visar en ny avhandling från SLU.
Data insamlade med hjälp av drönare, flygplan och satelliter kan idag ge oss en kostnadseffektiv och detaljerad övervakning av skogar. Med ny teknik och avancerade beräkningsmodeller bör sådana data kunna ligga till grund för en hållbar skogsförvaltning som inbegriper avverkningsplanering, uppskattning av skogars förmåga att lagra kol och bevarande av biologisk mångfald.
Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) har fått examensrätt för att utbilda civilingenjörer inom digitaliserat hållbart jord- och skogsbruk. Programmet, som är unikt i sitt slag, kommer att utbilda framtidens ingenjörer med inriktning mot modern jord- och skogsbruksproduktion, med starkt fokus på både ny digital teknik och hållbarhet.
Svenska gårdars konkurrenskraft, klimatanpassad företagsledning och beredskap i lantbruket i tider av kris och krig. Det är några högaktuella ämnen på Jordbruksekonomisk konferens på Sveriges lantbruksuniversitet i Uppsala den 27 november.
En ny broschyr från SLU och SVA hjälper lantbrukare att förbereda sig för kriser och krig. Den innehåller checklistor och praktiska åtgärder för att stärka livsmedelsproduktionen i Sverige och motverka risker som extremväder och konflikter.
Antalet kemikalier ökar i vår omgivning och även i oss själva. Den kemikaliemix som dagens skolungdom bär på ser dock olika ut i olika grupper. Vilka kemikalier som finns i förhöjda halter påverkas av i vilket land man är född och var i Sverige man bor, men också av ens kön. Det visar den hittills mest omfattande undersökningen av svenska ungdomars kemikaliebelastning.
En ny doktorsavhandling från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) undersöker hur spannmålsskördarna i Sverige har utvecklats och hur många grödor och på vilka arealer de odlats har ändrats från 1960-talet till idag. Resultaten visar att spannmålsskördarna har ökat i de flesta län i södra Sverige och att möjligheterna för att odla fler olika grödor har ökat sedan 1960-talet.