Regional jordbruksforskning för norra Sverige, RJN, startade 1996 och förlängs nu i ännu ett nytt avtal 2021–2023. I forsknings- och utvecklingsprogrammet samarbetar SLU och näringslivspartners för att främja livsmedelsproduktionen i det norrländska lantbruket.
Det behövs nytänkande och ännu smartare lösningar för att möta framtidens hållbarhetsutmaningar. För att bidra till nya innovationer i skogs- och livsmedelskedjorna har SLU Umeå och Sparbanksstiftelsen Norrland instiftat ett pris – bästa innovationen belönas med 50 000 kronor. I juryn finns representanter med lång och bred erfarenhet inom de gröna näringarna och entreprenörskap.
Nu utökas Grönt kulturarv®-sortimentet med fem nya sorter, en perenn, tre rosor och en krukväxt. Alla sorter har spårats upp vid POM:s inventeringar av äldre trädgårdsväxter i Sverige och har en gammal och väl dokumenterad historia. Årets nyheter kommer från Skåne, Småland, Västergötland, Södermanland och Jämtland.
Brittsommarastern ’Axel Tallner’ är insamlad i en trädgård i Hurva i Skåne. Där
Martin Hallinger, forskare vid institutionen för ekologi, samlar in dvärgbjörk. Foto: Martin Hallinger
Buskarna blir fler och större på tundran i norra Europa, Asien och Nordamerika. Det är inte bara ett tecken på att klimatet förändras utan kan också påskynda uppvärmningen. Ett internationellt forskarteam, där bland annat SLU-forskaren Martin Hallinger ingår, har studerat 37 platser i nio
Tävlingshästar som tränas upp på enbart grovfoder presterar minst lika bra som konventionellt upptränade hästar som fått kraftfoder. Det visar resultaten av det unika Unghästprojektet, ett samarbete mellan Sveriges lantbruksuniversitet och riksanläggningen Wången. Hästarna i projektet uppvisar dessutom inte de vanliga hälsoproblemen som kolik och beteendestörningar.
Ett unikt forskningsprojekt kring träningsintensitet och foder kommer att presenteras vid en föreläsning i samband med Kriterieauktionen fredag 28 september. De 16 treåriga travarna som ingår i projektet har nu börjat starta. Sveriges lantbruksuniversitet och riksanläggningen Wången välkomnar media att delta på en föreläsning där de första preliminära resultaten av projektet kommer att visas.
När simänder ska häcka bör de välja ett vatten som inte innehåller fisk, som konkurrerar med de nykläckta andungarna om proteinrika insekter, skriver Lisa Dessborn i sin doktorsavhandling från SLU. Änderna saknar dessutom förmåga att känna igen och skydda sig mot rovfiskar som gädda. För att änderna ska reproducera sig bra är det därför viktigt att inte plantera ut fisk och änder i samma vatten.
I takt med diskussionen om klimatförändringar har intresset för hur växter och djur påverkas ökat. Vårtecknen kommer tidigare och löven sitter kvar längre på hösten. Forskare gräver nu i gamla arkiv för att få fram uppgifter. Svenska fenologinätverket ordnar workshop på Hotell Södra Berget i Sundsvall den 31 januari-1 februari.
Vedämnets sammansättning och innehållet av cellulosa i stammarna har stor betydelse vid framställning av förnybara produkter från skogsråvara, t.ex. träpellets. Robert Nilsson vid SLU i Umeå har med molekylära metoder tagit reda på mer om hur vedceller bildas.
Fler och nyttigare blåbär till konsumtion och livsmedelsindustri kan bli verklighet om vi lär oss odla vår inhemska art, Vaccinium myrtillus. Andreas Åkerström visar i sin doktorsavhandling vid SLU i Umeå att blåbär av nordlig härkomst innehåller mest av de hälsosamma antocyanidinerna, även jämfört med sydliga bär som fått växa intill de nordliga under tio år.
Från och med hösten 2010 blir hippologprogrammet vid SLU en treårig utbildning. De studenter som börjar den 23 augusti har om tre år en kandidatexamen, 180 poäng, inom hippologi. Därmed har den tvååriga utbildning som SLU startade 1994 utvecklats och fördjupats. - Vi är mycket nöjda och glada över att nu kunna erbjuda ett treårigt hippologprogram, säger Göran Dalin vid SLU.
Om du på vandring genom en norrländsk skog plötsligt befinner dig på en smal väg som slingrar sig fram genom landskapet, så kan du vara ganska säker på att du hittat en cykelstig. Jägmästarstudenten Anna-Maria Rautios examensarbete ”De norrländska svältsnörena - en skogshistorisk analys av cykelstigsbyggnationen under 1900-talet” beskriver dessa smala cykelstigars tillkomst och historia.
Vargstammen i Sverige har tredubblats under de sista tio åren, men det har inte påverkat lodjuren i samma område. Den slutsatsen drar forskare vid SLU i Grimsö i en nyligen publicerad studie, som har gjorts inom det skandinaviska forskningsprogrammet SKANDULV.
Riktigt gammal skog i norra Sverige som har undgått exploatering av modernt skogsbruk är inte så opåverkad som man hittills trott. Torbjörn Josefsson från SLU visar i sin doktorsavhandling att även ett lågintensivt, förindustriellt nyttjande av skogen påtagligt kan förändra dess struktur och vegetationssammansättning.
Bland de hundraser som oftast drabbas av diabetes finns flera inhemska raser. Hos några, som jämthunden, är det nästan bara tikar som drabbas, och då handlar det om en diabetestyp som påminner om graviditetsdiabetes hos kvinnor. Om detta berättar Tove Fall i en avhandling från SLU. Jämthunden tycks vara idealisk som modelldjur för studier av den genetiska bakgrunden till graviditetsdiabetes.
Det svenska fäbodväsendet växte fram först under 1500- och 1600-talen. Det hävdar Jesper Larsson i en doktorsavhandling från SLU och utmanar därmed föreställningen om fäbodarnas uråldriga ursprung. Tack vare fäbodarna kunde jordbruksekonomin expandera kraftigt och under en period på hundrafemtio år var södra Norrland och Dalarna ledande i det svenska jordbrukets utveckling.
Utmärkelsen Guldärtan vill uppmärksamma de människor som hjälper till att bevara vårt gröna kulturarv. Lördag den 16 maj delas två Guldärtor ut, en i Jämtland och en på Öland.