Hur ska politiska styrmedel vara utformade för att samtidigt främja kolinlagring, biologisk mångfald och lokalbefolkningens välbefinnande i världens tropiska skogar? En ny studie tyder på att ett av de mest kraftfulla sätten är att ge lokal- och ursprungsbefolkningar makt över skogsförvaltningen. Studien avser tropiska skogsallmänningar i Sydamerika, Afrika och Asien.
Växtförädling gör skillnad och kan säkra tillgången till viktiga livsmedel. Det visar ett forskningsprojekt i Bangladesh, där forskare från SLU bidrog till att akuta problem med en ny svampsjukdom, ”wheat blast”, kunde mildras på kort tid. Tack vare att nya, resistenta sorter snabbt kunde tas fram kan vete åter odlas med framgång i Bangladesh.
Att ”plantera träd i Afrika” har blivit ett populärt sätt att kompensera för koldioxidutsläpp. Forskning visar dock att trädplanteringsprojekt ofta lägger för lite fokus på att gynna människorna på plats. SLU-forskarna Flora Hajdu och Linda Engström har därför utvecklat en webbaserad guide som gör det lättare att bedöma de sociala konsekvenserna av sådana projekt.
Årets mottagare av SLU:s medaljer till personer som gjort förtjänstfulla insatser har nu utsetts. Den stora förtjänstmedaljen går till professor Ing-Marie Gren. Förtjänstmedaljen i guld går till professor Ulf Magnusson, medan förtjänstmedaljen i silver går till docent Johan Lundqvist.
Att betala människor i låginkomstländer för att hjälpa till är ett allt populärare sätt att bevara biologisk mångfald. Forskare från ZALF i Tyskland och SLU har undersökt hur lönesättningen påverkade effektiviteten i ett sådant projekt i Vietnam. Studien visar att det var viktigt att följa lokala rättvisenormer, i form av jämlika löner. Den visar också att kvinnorna arbetade hårdare.
Många låg- och medelinkomstländer börjar bygga upp sociala trygghetssystem med kontantstöd i form av pensioner och barnbidrag. I Sydafrika har ett sådant statligt trygghetssystem minskat fattigdomen och förbättrat välbefinnandet i fattiga hushåll på landsbygden. Det visar Stefan Granlund i en ny doktorsavhandling från SLU.
Mjölkkor har stor kulturell och ekonomisk betydelse i Rwanda, som strävar efter att förbättra barns näringsförsörjning genom säkrad tillgång på mjölk. Merparten av mjölken produceras dock av småbönder med enstaka kor, och bristande hygien, dålig juverhälsa och penicillinresistenta bakterier är påtagliga problem. Om detta, och om möjliga motåtgärder, handlar en ny avhandling från SLU.
Drivkrafter för förändring och hållbara livsmedelssystem är temat för en konferens vid SLU i Uppsala 25–26 september 2019. Konferensen vänder sig till yrkesverksamma och andra med intresse för hur jordbruksforskning kan bidra till det globala målet ”ingen hunger”.
Kan genteknik bidra till en effektivare växtförädling i Afrika? Det tror forskare i ett SLU-lett projekt som siktar på kassavasorter med bättre näringsvärde och potatissorter med bättre motståndskraft mot sjukdomar. Projektets ena syfte är att stärka afrikansk växtförädling genom teknologiöverföring. Det andra är att stödja framtagandet av regelverk kring användning av genteknik i växtförädling.
Den oreglerade och ofta onödiga användningen av antibiotika till livsmedelsproducerande djur i många låg- och medelinkomstländer bidrar till ökad förekomst av antibiotikaresistens. Det visar Gunilla Ström Hallenberg från SLU i en avhandling där fältarbetet har gjorts hos grisuppfödare i eller i utkanten av Phnom Penh i Kambodja.
54 förlorade svenska skattemiljoner och en rad negativa konsekvenser för lokalbefolkningen. Det är resultatet av ett misslyckat biståndsprojekt som granskas i en ny avhandling från SLU.
Vem kan man lita på när det gäller information om mat? Vilka megatrender behöver stadsutvecklare ta hänsyn till? Hur kan djur- och naturupplevelser stärka människors välbefinnande? Vad räcker skogen till och vem ansvarar för att den faktiskt räcker? Hur kan svensk forskning bidra till Agenda 2030 globalt?
Idag finns durumvete som kan odlas på savannen längs Senegalfloden under de fyra månader då det är 35–40 grader varmt, och för hett för att odla andra grödor. Bakom de nya sorterna står Filippo Bassi, växtförädlare från ICARDA, och Rodomiro Ortiz, växtgenetiker från SLU. Nu har de belönats med ett internationellt livsmedelssäkerhetspris för sitt arbete.
Sjukdomen brucellos, som kan spridas från djur till människa, är ett hot mot folkhälsan i fattiga länder där småskalig djurhållning flyttar in i snabbt växande städer. Det visar studier i Tadzjikistan som gjorts av Elisabeth Lindahl-Rajala från SLU. Smittan visade sig vara vanlig bland mjölkkor, får och getter i huvudstadens utkanter och kvinnor löper stor risk att smittas.
En ökad användning av konstbevattning i Afrika söder om Sahara har gynnat en myggart som kan sprida malaria, och bäst är förutsättningarna i risodlingar. Forskare från SLU visar nu att risdoft lockar honor och får dem att lägga ägg. Forskarna har även framställt en syntetisk doftblandning som utlöser samma beteenden. Förhoppningen är att denna kunskap ska kunna utnyttjas i bekämpningssammanhang.
Om odlade syrsor ska bli ett hållbart alternativ till kött måste de kunna födas upp på annat än det kycklingfoder som oftast används i dag. Nu kommer en studie från SLU som visar att det finns ogräs och biprodukter från jordbruket som faktiskt fungerar som foder åt syrsor. Studien har gjorts i Kambodja, där många barn lider av undernäring och där behovet av billigt protein är stort.
Stickmygghonornas aptit på blod är välkänd, men de är också beroende av sockerkällor, såsom nektar, frukt och sav. Nu finns forskning som tyder på att myggornas förmåga att sprida malaria påverkas av vilka växtarter som ingått i dieten. Forskarna, som bl.a. kommer från SLU, hoppas att plantering av växter som hämmar malariaparasiter kan bidra till att färre människor drabbas av sjukdomen.
Nya sjukdomar som sprids från djur till människa har ofta sitt ursprung i Sydostasien, där många människor lever väldigt nära sina husdjur. Kristina Osbjer från SLU har undersökt hur samspelet mellan djur och människor på Kambodjas landsbygd bidrar till spridningen av sådana sjukdomar. Ökad riskmedvetenhet och bättre sjukdomsövervakning visade sig vara faktorer som kan minska riskerna.
Mer än åtta miljoner kokospalmer har dödats av en bakteriesjukdom som sprider sig snabbt i Mocambique. Några av de biologiska grundförutsättningarna för denna epidemi redovisas nu i en avhandling från SLU av João Bila. Bland annat visar detta pionjärarbete vilka andra palmarter som kan vara infekterade och fungera som smitthärdar.
Den bakterieflora som finns på och i en malariamygga tycks säga en hel del om myggans bakgrund, såsom var mamman kommer ifrån, var den tillbringat larvstadiet och var den hittat nektar. Att kartlägga myggpopulationers rörelsemönster på detta sätt kan bli ett värdefullt verktyg i strategier för bekämpning av malaria. Det menar forskare från bl.a. SLU och Uppsala universitet.
SLU är universitetet som forskar och utbildar kring de biologiska naturresurserna, både på land och i vatten. Vi jobbar med hållbar utveckling av städer och landsbygd, dessutom verkar vi för människors och djurs livskvalitet och välbefinnande.
Vårt universitet producerar forskning i världsklass inom flera områden. Våra utbildningar leder till relevanta jobb, och vår kompetens är efterfrågad i näringsliv och samhälle. Vi verkar både lokalt och globalt för en hållbar, levande och bättre värld.
Box 7070
750 07 Uppsala