Försommarkollen visar att blomningen kommit rekordlångt norrut i år, jämfört med för 150 år sedan. Syrenen som förr bara blommade längst ner i Skåne och Halland vid den här tidpunkten blommar nu ända uppe i Haparanda. Hela 11000 rapporter kom in vid nationaldagen från medborgarforskare över hela landet om blomningen hos några av våra vanligaste försommarblommor.
Systemet där renskötare får ersättning för järvar i renbetesområdet hyllades internationellt efter att järvstammen hade återhämtat sig. Nu visar en studie att succén inte hållit i sig. Förtroendet för systemet har urholkats rejält, bland annat för att ersättningen inte ökat nämnvärt sedan 2002.
Eftersom järven orsakar stora förluster för renskötseln har den länge varit kontroversiell och jagats
Professor Anders Kiessling och projektet ”Västerviksräkan” har tilldelats årets innovationspris från Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, och Sparbanksstiftelsen Upland. Priset uppmärksammar en banbrytande cirkulär teknik som kan bidra till framtidens hållbara vattenbruk.
Kompetenscentrumet Trees For Me vid Sveriges lantbruksuniversitet får ytterligare 43,3 miljoner kronor från Energimyndigheten. Därmed uppgår den totala finansieringen från olika partners till en kvarts miljard kronor över tio år – Sveriges största satsning någonsin på lövträdsforskning.
Fotografen Lena Granefelt tilldelas SLU Artdatabankens naturvårdspris 2026. I sina bilder synliggör hon arter på ett nyskapande sätt. Hennes arbete breddar synen på naturvård och skapar nya sätt att kommunicera biologisk mångfald till en bred publik.
SLU Artdatabanken publicerar 24 mars Sveriges nya rödlista. 23 procent av drygt 23 000 arter är rödlistade, en ökande andel. Orsaker är bland annat skogsbruk, igenväxning, fiske och klimatförändringar. Vissa arter återhämtar sig, men läget är fortsatt allvarligt. Flera matfiskar rödlistas, samtidigt som andra fiskarter får en sämre utveckling.
Från den 30 mars har UDS smådjursavdelning öppet veckans alla dagar, dygnets alla timmar.
SLUs forskningsstation i Siljansfors, utanför Mora, har samma klimatläge som Oxberg. Här har snödjupet mätts ända sedan Vasaloppets början 1922. Snöläget har varit stabilt över åren och bara sjunkit cirka 5 cm i genomsnitt. Prognosen för snödjupet den 1 mars, dagen då årets Vasalopp körs, är att vi kan se fram emot cirka 40 cm snödjup, även i år!
Den 26 november besöker H.K.H. Kronprinsessan Victoria Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i Uppsala för att dela ut Stora forskningspriset i veterinärmedicin och besöka Universitetsdjursjukhuset. Press är välkommen att närvara under besöket. På grund av säkerhetsarrangemang är föranmälan obligatorisk.
En ny studie från SLU visar att även små avvikelser i kylkedjan kan göra färdigskuren fruktcocktail till en hälsorisk. Forskare varnar nu för att energibesparande åtgärder genom att höja temperaturen under distribution och i butikskylarna – kan få allvarliga konsekvenser för livsmedelssäkerheten.
SLU har lanserat en unik karta som visar fodertillgången för älg och hjort i Sverige. Med kartan hoppas forskarna kunna bidra till att minska skogsskador och stödja viltförvaltning genom att visa var viktiga trädslag finns och deras beteshöjd.
Grönt kulturarv®-sortimentet utökas med fyra nya sorter. Nyheterna består av en ros och tre pelargoner. Sorterna är insamlade i Halland, Uppland, Blekinge och Norrbotten. Sorterna har valts ut för att bevaras i Nationella genbanken för vegetativt förökade trädgårdsväxter, placerad vid Sveriges lantbruksuniversitet i Alnarp.
Professor Henrik Elvang Jensen, dansk veterinär och professor, tilldelas Stora forskningspriset i Veterinärmedicin 2025. Priset delas ut av Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) i samarbete med Agria och uppmärksammar framstående insatser för veterinärmedicinen och djurens välfärd. Med prissumman på en miljon SEK, är det ett av de största priserna inom veterinärmedicin i världen.
Klimatförändringar gör att växtligheten breder ut sig på fjällen, och det får konsekvenser för fjällsjöar. Det visar en ny studie från SLU. Grönskan tar upp viktiga näringsämnen innan de når sjöarna, och det här kan påverka både djur- och växtliv negativt.
För en turist i fjällen kan det vara svårt att märka förändringarna. Men genom att jämföra mätdata från flera decennier ser forskarna en tyd
Under evolutionens gång händer det att växter får en extra komplett uppsättning av kromosomer. Det leder till en större genetisk variation, och därmed möjligheter till framgång i nya miljöer. En ny studie visar nu att kromosomfördubbling även kan leda till att skadliga mutationer ansamlas i arvsmassan, vilket kan vara ett långsiktigt hot.
SLU Artdatabanken publicerar nu preliminära bedömningar inför Rödlista 2025, som kommer i april 2026. Bedömningarna visar arters utdöenderisk i Sverige, baserat på expertkunskap. Allmänheten kan lämna kompletterande data till 15 sept. Fåglar inkluderas i senare publicering.
Under tre decennier har forskare följt 110 svenska sjöar och resultaten visar att det sker förändringar. Särskilt i norra Sverige ökar plankton och nya arter tillkommer, medan förändringarna i söder döljs av återhämtning från försurning.
Varje art, varje plats räknas. Artportalen fyller 25 år – från ideellt initiativ till en nyckelresurs för naturvård, forskning och samhällsplanering. Medborgarnas engagemang driver systemet, där naturintresserade hjälps åt att identifiera och kvalitetssäkra arter. Nu efterlyses fler rapporter om insekter, lavar och svampar.
En ny studie visar att floder och bäckar frigör forntida kol, vilket motsäger tidigare uppfattningar om att utsläpp främst kommer från nyligen nedbrutet organiskt material. Cirka 60 procent av avgasat kol är tusentals år gammalt.
Tillväxttakten i skogen ökar efter en period av nedgång. Avverkningen minskar efter rekordåren, tallen fortsätter öka i volym samtidigt som granen minskar, och mängden död ved fortsätter öka. Det är några nyheter som framgår i den årliga officiella statistiken som SLU Riksskogstaxeringen presenterar idag.
