Tusentals kräftor märks för att lösa gåtan om småkräftorna

Signalkräftorna blir allt fler i svenska vatten, och det är framför allt de små kräftorna som ökar i antal. Varför fler kräftor inte växer sig stora är okänt. För att hitta svaret startas nu ett projekt från Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) där tusentals kräftor ska följas under flera års tid.

Burar fulla med småkräftor har blivit allt vanligare för yrkesfiskare i Sveriges stora sjöar. Det handlar om kräftor som är mindre än 10 cm.

- Det får negativa följder för både fritids- och yrkesfiskare. Så här små kräftor får inte tas upp överhuvud taget och de flesta vill inte ha dem på sin kräftskiva, säger Patrik Bohman, miljöanalytiker vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Förändringen började 2015, enligt studier från SLU. De visar att småkräftorna blev fler medan andelen stora kräftor förblev ungefär lika stor.

- De stora kräftorna utgör en allt mindre del av beståndet. Varför det har blivit så här vet vi inte, men det finns många hypoteser, säger Patrik Bohman.

Han hoppas att det nystartade projekt ska få bilden att klarna. Under sommaren har SLU tillsammans med yrkesfiskare runt Hjälmaren märkt och släppt tillbaka över 2 500 signalkräftor. Det är ett av Europas största märkningsprojekt på signalkräfta och det väntas pågå i två till tre år. Under tiden kommer kräftorna flera gånger att fiskas upp för att mätas och vägas. På så sätt kan forskarna följa kräftornas överlevnad, hur snabbt de växer, hur de rör sig och hur fisket påverkar storleksfördelningen i bestånden.

- Vi tror att utvecklingen antingen beror på att konkurrensen om födan är så stor att kräftorna växer sämre eller så påverkas de av fisket genom att de största kräftorna tas upp. Jag tror att projektet kommer få oss att förstå situationen bättre och hjälpa oss att fatta kloka beslut för hur kräftfisket ska förvaltas i framtiden, säger Patrik Bohman.

Den första återfångsten av de märkta kräftorna sker redan i september, vilket blir det första testet av hur snabbt kräftorna växer och överlever.

Födan i fokus

Projektet inkluderar även samarbeten med amerikanska universitet som ska analysera bland annat fettsyror i kräftor från Hjälmaren men även Vättern. Det här ska förhoppningsvis ge svar på vad kräftorna äter och om de får tillräckligt med näring.

– Genom att kombinera långsiktig miljöövervakning, märkningsförsök och avancerade molekylära analyser hoppas vi kunna lösa gåtan med de små kräftorna, säger Patrik Bohman.

Internationella samarbeten stärker forskningen

Den övervakning av signalkräfta som ligger till grund för projektet presenterades nyligen vid världens största vetenskapliga konferens om sötvattenskräftor i New Orleans i USA.

– I stort sett samtliga invasiva kräftarter i Europa kommer ursprungligen från Nordamerika. Därför är samarbetet med amerikanska forskare ovärderligt när vi vill förstå deras biologi och utveckling, säger Patrik Bohman.

På konferensen presenterade SLU-forskarna också resultat som visar att signalkräftan kan växa inom ett brett temperaturintervall, vilket tyder på att klimatet sannolikt inte kommer att begränsa artens fortsatta spridning norrut.

– Signalkräftan är mycket anpassningsbar, vilket gör det ännu viktigare att förstå hur den påverkar våra sjöar, säger Björn Rogell, forskare vid institutionen för akvatiska resurser på SLU.

Om projektet

Märkningsstudien pågår fram till 2026-2029 och finansieras Havs- och vattenmyndigheten, Länsstyrelsen i Örebro , Länsstyrelsen i Jönköping , Purdue university.

Bilder

Fritt fram att använda bilderna i pressmeddelandet till publiceringar som rör projektet.

Kontakt

Patrik Bohman
Miljöanalytiker vid SLU
patrik.bohman@slu.se
+46761268105

Niklas Storm
Kommunikatör
niklas.storm@slu.se
076-53 10 814