Gå direkt till innehåll

Ämnen: Epidemier

  • Schematisk bild av vad som tycks ske när forskargruppens nanopartiklar kommer i kontakt med ett höljeförsett virus (grå färg anger fosfolipider, medan gul och brun färg anger olika typer av membranproteiner). Illustration: Björn Greijer

    Upptäckt om hur coronavirus skadas av nanopartiklar banar väg för ny desinfektionsteknik

    Ett nytt sätt att oskadliggöra coronavirus har upptäckts av forskare från SLU och Tartu universitet. En viss typ av nanopartiklar visade sig skada virusets yttre hölje, vilket gör det svårare för viruset att ta sig in i mänskliga celler. Det verkningssätt som påvisades har inte beskrivits tidigare. Tekniken fungerar vid rumstemperatur och även i mörker, vilket ger en rad fördelar vid desinfektion.

  • Diagram som visar hur nivåer av SARS-CoV2 har varierat i avloppsvatten från 13 kommuner under 2022.

    Avloppsvattnet visar att coronavirus sprids snabbt i hela landet

    Sedan månadsskiftet november–december ses en kraftig ökning av det virus som orsakar COVID-19 i svenskt avloppsvatten, från norr till söder. På vissa platser har halterna fortsatt att öka även under vecka 50, och den variant som har ökat mest de senaste veckorna är en undervariant av omikron kallad BQ.1. Det visar analyser från SLU, som numera täcker 13 kommuner och även inbegriper influensavirus.

  • Förekomst av SARS-CoV2 i avloppsvatten från svenska städer, från v.50 2021 - v.2 2022. Graferna visar hur delta (rött) i princip försvinner, och omikron (blått) tar över. De övriga linjerna särredovisar omikronvarianterna BA.1 (gult) och BA.2 (grönt)

    Omikron-varianten BA.2 syntes först i avloppsvatten från Malmö och Kalmar

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten från fyra svenska städer visade för en tid sedan att varianten omikron hade konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022. En fördjupad analys visar nu hur omikronvarianten BA.2, som dominerar i Danmark, spred sig i Sverige under veckorna efter nyår. Städerna i den nya studien är Stockholm, Malmö, Uppsala, Örebro, Umeå och Kalmar.

  • N1/PPMoV är en indikator för förekomst av SARS-COv2 i avloppsvatten. I diagrammet visas detta värde uppdelat på vilken variant som dominerat för v. 50-v.2 i Uppsala.

    Omikron dominerar nu nästan helt i avloppsvattnet

    Analyser av SARS-CoV2 i avloppsvatten visar att halterna har ökat kraftigt på mycket kort tid. Dessutom hade varianten omikron konkurrerat ut delta redan i början av januari 2022 - i Umeå, Uppsala, Örebro och Kalmar. Det visar färska resultat från det miljöepidemiologiska centrumet SEEC.

  • Avloppsvatten från reningsverk kan avslöja många saker om folkhälsan i ett område, inklusive förekomsten av SARS-CoV-2. Foto: Zeynep Çetecioğlu Gürol, KTH

    Nytt centrum för miljöbaserad övervakning av infektionssjukdomar i Sverige

    Övervakning av smittämnen i avloppsvatten och offentliga miljöer har visat sig vara ett värdefullt verktyg i folkhälsoarbetet under covid-pandemin. Nu ska detta arbeta förvaltas och utvecklas inom ett nytt svenskt miljöepidemiologiskt centrum, SEEC. Centrumet ska bland annat bistå myndigheter när samhället öppnar upp igen, och verka för beredskap inför framtida pandemier.

  • Klas Udekwu under provtagning i Stockholms tunnelbana 2016. Foto: Anna-Karin Landin/Stockholms universitet

    Varje storstad har sin egen typiska mikrobflora enligt ny global studie

    Ett internationellt konsortium redovisar idag den största studien någonsin av de mikrober som finns på ytor och i luft i storstadsmiljöer jorden runt. Prover från kollektivtrafik och sjukhus i 60 städer gensekvenserades och varje stad visade sig ha sin egen mikrobiella profil. Bland alla identifierade mikrober fanns tusentals virus och bakterier som inte finns i några referensdatabaser.

  • Sorkfeber sprids från skogssorkar till människor. Finns det bara skogssorkar i ett område är risken stor att smittan får spridning, men finns också andra arter i området så bromsas spridningen. Foto: Hanna Knutsson

    Minskad biologisk mångfald kan öka risken för sjukdomsspridning

    Sjukdomar som sprids av djur riskerar att öka om den biologiska mångfalden minskar. Detta samband gäller på flera olika geografiska nivåer. En del sjukdomar sprids mellan djur och från djur till människa. Något som reglerar smittans omfattning är hur många arter som finns i ett område – den biologiska mångfalden. När det finns konkurrens mellan arter minskar ofta smittspridningen.

  • Kambodjansk bonde med tupp. Foto: Kristina Osbjer

    Vill minska risken för nya farsoter från Sydostasien

    Nya sjukdomar som sprids från djur till människa har ofta sitt ursprung i Sydostasien, där många människor lever väldigt nära sina husdjur. Kristina Osbjer från SLU har undersökt hur samspelet mellan djur och människor på Kambodjas landsbygd bidrar till spridningen av sådana sjukdomar. Ökad riskmedvetenhet och bättre sjukdomsövervakning visade sig vara faktorer som kan minska riskerna.

  • Välkommen till veterinärkongressen!

    Varje år arrangerar Sveriges Veterinärförbund och Sveriges Veterinärmedicinska Sällskap en sluten kongress. Där träffas veterinärer och diskuterar aktuella frågor och problem inom olika veterinärmedicinska områden. Nytt för i år är att kongressen under en förmiddag öppnar en plenarsession för allmänheten och media.

  • Stor spridning av sorkfeber befaras i höst

    Stor spridning av sorkfeber befaras i höst

    Skogssorkarna tycks i år åter bli många. Forskare vid miljöanalys inom SLU har under maj-juni fångat många sorkar i fällor. Resultaten är en förutsägelse om att vi i höst och vinter går mot ett riktigt sorkår. Därmed finns stor risk för att sorkfeber sprids till människor. Redan under första halvåret 2010 har 111 fall rapporterats.

  • Mota djursjukdomar i grind

    Långväga djurtransporter, besökare utan skyddskläder och en övertro på att djurägare blir förvarnade i tid, är faktorer som påverkar möjligheterna att förebygga och bekämpa utbrott av allvarliga djursjukdomar i lantbruket. Det visar Maria Nöremark i en avhandling från SLU.

  • Om lantbrukets djur i en föränderlig miljö

    PRESSINBJUDAN FRÅN SLU och SVA Om lantbrukets djur i en föränderlig miljö handlar en ny bok som presenteras fredag 3 april på ett seminarium. Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) och Statens veterinärmedicinska anstalt (SVA) i Uppsala är arrangörer.